När jag bloggade om min svarta klänning skrev jag ju att jag har väldigt svårt att komma i mål med vissa alster och då beslöt jag mig för att jag i allafall skulle försöka avsluta lite av det som låg påbörjat. Men vad gjorde jag? Jo,  precis tvärtom; jag fick en idé om överdragsbyxor till A i softshell. Jag hade en bit som blivit över från sömnaden av pappans jacka och då gick det ju inte att avsluta det andra först utan jag körde igång direkt med ännu ett nytt alster. Sån är jag :-)



Mönstret kommer även denna gång från Ottobre 4/2002. Modellen har lite ridbyxstuk över sig med likadana skärningar på fram- och bakbyxan. Jag stickade sömsmånerna med koboltblått för att det lyser upp allt det svarta så bra och naturligtvis också för att byxorna ska kunna matchas till höstjackan, som faktiskt används en del fortfarande denna milda höst. När jag hade det färdiga resultatet framför mig tyckte jag att byxan verkade en aning vid upptill så för att lösa problemet fick byxan en "galonbyxknapp" högt upp på var sida om den yttre bensömmen. Först funderade jag på att sätta två tampar med kardborrband i midjan och sen sy den andra kardborrbiten direkt till byxan, men softshellen är så tjock att det kändes som om det hade blivit för klumpigt. Lillebror hann använda dom ett par dagar på dagis förra veckan, sen var det dags att vabba igen...

Mönster: Modell 2 i Ottobre 4/2002.

Material: Svart softshell från Bibbis textil. Resår även den från Bibbi. Prym "sport och camping"knappar.

Bäst: Hmm, ja möjligen att jag nästan tog slut på ett tyg som annars bara hade legat och "skräpat". Bra också så klart att lillebror fick ett par halvvarma överdragsbyxor innan det är dags för de riktigt varma.

Sämst: Att jag numera bara tycks ha tid och ork för sömnad och bloggande när jag vabbar, vilket ju är trist, men å andra sidan finns det annat som är mycket viktigare och som kommer i första hand. Att jag fortfarande, min föresats till trots, inte har kommit i mål med de där byxorna till lillebror som legat så länge nu. Få se om de fortfarande passar när jag väl kommer till skott eller om de får gå direkt till lillkusinen.