Kan ni också fortfarande sjunga sången till Fablernas värld efter alla dessa år? Ja, det är konstigt hur somliga saker liksom etsar sig in i ens minne medan annat försvinner med en gång. Minns du t.ex. vad du åt förra onsdagen? Nej, inte jag heller. Men ugglor ska ju vara kloka och ha bra minne. Just den här lille krabaten har nu flyttat in i lillebrors rum och sitter lugnt på hans nattlampa och plirar ut över rummet.
För ett litet tag sen sprang jag på en liten bok med beskrivningar på olika gosedjur på loppis och den fick såklart följa med hem. I boken, som är en extrabilaga till en handarbetstidning, fanns både virkade, stickade och sydda gosisar. Den virkade ugglan är det första jag gör ur boken, men där fanns mycket annat sött. Kroppen virkades enligt beskrivningen, men alla detaljer skulle sys. Det ville inte jag göra så jag virkade vingar, ögon, näbb och klor efter eget huvud. Allt garn utom det oranga är också de loppisfynd. De svarta knapparna till ögonen är ur knappburken och fyllningen kommer från en kasserad kudde.
Den här veckan har mestadels tillbringats på havet. Vi har latat oss, solat och badat hela dagarna, till och med en sån badkruka som jag har varit tvungen att bada för att få svalka. Härligt!
Innan vi åkte iväg gick jag genom att-laga-högen och betade av en hel del. Så skönt att äntligen få det gjort! Det lindrade mitt dåliga samvete och på kort tid hade jag avverkat tiotalet plagg. Mestadels var det storebrorsornas badshorts som behövde sys, där låg säkert en 6-7 par som spräckts i grensömmen. Långt ner i högen hittade jag ett par velourbyxor som jag någon gång klippt av benen på för att använda till något annat. Byxorna har varit urvuxna på längden sen hur länge som helst, men nu kom jag på tanken att de kanske skulle kunna passa lillebror som shorts istället. En snabb provning visade att jag hade rätt. Jag rundade av benen lite vid sidsömmen. Som tack för hjälpen fick jag en bit svartvitrandig muddväv när jag hälpte en arbetskamrat att laga hennes tröja som behövde nya ärmmuddar. Den passade perfekt nu som avslut på byxbenen. Vek den dubbel och sydde fast den. Tada! Lillebror fick snabbt och enkelt ett par nya shorts. Återbruk när det är som bäst!
Jag är så nöjd med mig själv- jag har gjort min första egna lampa. En gammal ful lampa har fått nytt liv och blivit en kul detalj i vår annars lite tråkiga hall. Idén är inte ny och inte min, men gud så roligt det var att äntligen förverkliga det som jag gått och funderat på så länge! Tankarna hos lampan går lite grann till mrs Potts från Skönheten och Odjuret - det var mannen som kom på likheten.
Jag har alltså utgått från en färdig lampfot med ett enkelt rör av den typ som finns på bl.a. Rusta för en billig peng. Min stod ute i förrådet och skräpade. Foten spraymålades vit eftersom den var träfärgad från början. Sladden och själva metallröret fick dock behålla sin svarta färg. De blir en tuff kontrast till allt det vita och sockersöta tycker jag. Porslinskannan och kaffekoppen med fat kommer från loppis. De har jag borrat hål i och trätt över lampans rör och dolt det fula.
För att kunna måla foten och få på porslinet på röret fick jag lov att skruvva isär hela lampan. Jag är inte så himla haj på det här med elektronik, men jag lyckades ändå, med en liten hint från maken, montera ihop lampan och få den att fungera. Så då kan det ju inte vara så himla svårt! För att hålla fatet på plats lite bättre fäste jag det i kannans överdel med lite vit silikon.
Den gamla lampan hade en veckad beigebrun skärm med någon grov väv på - bort med den. En ny tygskärm sydde jag enklast möjliga. En bit av ett gammalt härligt loppisfyndat lakan med knypplad spets klipptes till. Jag använde mig av den dubbla delen, som så att säga var överviket i bäddningen. Klippte bara rakt av längs med sömmen en lagom lång bit. Sydde ihop till ett rör och vek ned runt om och sydde en kanal överst med resår i och voíla enkla lampskärmen klar!
På 34:ans fynd hittade jag en gammal kappsäck, ni vet en sådan där liten väska i papp. Den såg inte mycket ut för världen, full med klistermärken och limrester, det var säkert därför ingen ville ha den. Den blev min för en guldpeng. Så här såg den ut efter att jag skrapat bort allt lim och och alla klistermärken.
Efter några lager vit hobbyfärg såg den ut här. Jag har valt att inte lacka väskan för att skydda den utan med tiden kommer färg skavas av och ge en naturlig patina.
Med lite nytt tyg inuti och fylld med innehåll.
Nu kan jag enkelt ta med mig mina garner och virknålar vart jag än ska i sommar.
