Storebrorsornas Halloweentröjor är, för ovanlighetens skull, helt utan särskiljande detaljer. Tittar man riktigt noga så ser de nästan ut att ha varit "seriesydda" då jag nästan lyckats helt att få mönsterdelarna exakt utlagda vid tillklippningen. Den svartmönstrade stretchjerseyn från Stoff & Stil tyckte jag passade bra in på Halloweentemat. För ovanlighetens skull fick tröjorna ärmmuddar - snyggt OCH praktiskt då det är enklare att trä en tjockare tröja utanpå utan att ärmarna glider upp vid påklädningen.
Mönstret kommer som vanligt från Ottobre, den här gången blev det Stripey trikåtröja från tidning 1/2010. Nu var det längesedan jag sydde tröjor med vanlig isydd ärm till killarna. Anledningen är att jag tycker att det oftast är snyggare med raglantröjor, men tidningen med mitt favvoraglantröjmönster (långt ord) är bland dem som jag ännu har utlånade. När jag kollade vilken storlek jag hade på mönsterdelarna jag använde mig av sist visade det sig att det bara var 122 och alltså skulle vara på tok för litet. Det blev således till att prova ett nytt mönster. Jag vet inte om tygvalet påverkade resultatet eller om modellen är väldigt mycket snävare än vad Ottobremönstren normalt är för jag tycker nästan att de blev lite väl tighta på killarna. Jag hoppas att de inte krymper för mycket i tvätten för i tidsbesparingssyfte förtvättade jag inte tyget.
Apropå tidsbesparingar är seriesömnad ett förträffligt sätt att hinna sy mer på mindre tid. Jag försöker alltid tänka till om jag kan sy flera plagg samtidigt utan att trä om overlocken. Oftast klipper jag till flera plagg av samma tyg och sparar på så sätt tid, t.ex. ligger ett par halvfärdiga byxor till A tillklippta samtidigt som de stora killarnas Dannybyxor. Om man tänker till ordentligt och inte enbart följer sömnadsbeskrivningen kan man också slippa att trä om maskinen i onödan. När jag sydde muddarna till tröjorna kom jag dessutom på att jag kunde sy dem i en enda rad med en bit trådkedja emellan och sedan klippa itu dem efteråt. Det sparar ju en hel del tid att slippa start-stopp-momenten mer än en gång. Detta är säkert inget nytt för de flesta av er, men jag har själv inte kommit på det förut.
Som avslutning lite bilder på killarna med kläderna på tagna under lördagens fest. Skräckinjagande killar! Festen var mycket trevlig, de flesta kom med någon liten förklädnad och vissa hade tagit steget fullt ut och var nästintill oigenkännbara.
Storebrorsorna har fått varsitt par svarta mjukisar till Halloweenutstyrseln. Avskalat enkelt med mudd i midjan och raka benslut; ett spindelnät som enda dekoration. Modellen Danny fanns i Ottobres höstnummer för i år. Egentligen tycker jag att mjukisar med mudd i bensluten är mer praktiskt, men gjorde avkall på det praktiska den här gången. Blev först lite nervös när jag klippte till midjemudden eftersom den var så smal, men när jag sen läste i materiallistan insåg jag att det inte skulle vara någon resår i utan bara ett knytband. Vid provning av byxorna tyckte bägge killarna att det var superskönt med bara mudd i midjan. Några knytband behöver de egentligen inte i och inga har kommit i ännu - det har låg prioritet just nu eftersom jag ännu syr Halloweendräkter för fullt till lördagens fest.
Inte mycket att orda om sömnaden, mer än att jag när jag skulle fålla Ls byxben (den svarta fållen) inte för mitt liv kunde få till vikningen av fållen så att jag fick rätsidan av flatslocksömmen på byxans rätsida - NATTSVART! Efter att ha sytt ett stort antal provsömmar så gav jag upp och så sydde jag helt enkelt så att avigan, den med de lodräta stygnen, blev utåt. Vet inte om mitt tankeproblem berodde på sömnbrist eller inte, men om någon har tips på hur man fållar med flatlock så rätan blir utåt så mottas de tacksammast! Hs byxor fållades med täcksöm istället. Han ville ha vit tråd eftersom sömmen skulle se ut som spindelnät - så här i efterhand kan jag tycka att jag kanske skulle haft täcksömmens aviga utåt för mer spindelnätseffekt, men H är nöjd.
Spindelnäten på benen är jag inte heller helt nöjd med. Ritade motiven på frihand med Puffliner som jag sedan ångade från avigan. Själva effekten är snygg, men jag skulle vilja att jag hade kommit på att göra näten lite kantigare innan jag började rita dem. Nåja, killarna är nöjda så då får väl jag också vara nöjd.
Både sweatshirttyget och mudden kommer från Stoff & Stil inköpta i augusti. Tycker att det nya muddtyget känns lite tunnare än det jag har köpt därifrån förut, men jag kan ha fel. Pufflinern är från den lokala Tyg och Hobbybutiken som för Panduros produkter.
Ser ni förresten hur skrynkliga byxorna ser ut på bilden? Konstigt, sekunden innan jag skulle ta fotot låg de fint nystrukna på golvet, men så kom en liten vandal och ryckte åt sig byxorna från golvet. När jag la ut dem igen såg de som på bilden ovan. Så dumt av mig att lägga ner tid på att stryka byxor för sedan att lägga dem på golvet ;-)
Hos lilla enkla tygbutiken kan man delta i utlottning av 2 meter tyg och det kan jag ju inte missa. Har varit sugen på Ooga Booga tyg ett bra tag nu, men eftersom jag har ett begränsat utrymme för tygförvaring som redan svämmar över har jag lovat mig själv att sy upp lite tyger först innan jag köper nytt. Men skulle jag, mot förmodan, vinna tyg så kan jag nog trycka in lite tyg någonstans...;-)
Ibland ser man något och tänker: Wow! Varför har inte JAG tänkt på det förut? Så var det när jag först såg Crochetras Goombastyle vantar förra hösten. Vantar med muddar till små barn utan tradiga tummar som bara bråkar när de ska på. Ja, jag vet, hon är inte ensam eller ens först om idén. Det dyker upp tumlösa vantar på sybloggar här och var när årstiden inbjuder till det, men virkade tumlösa vantar har jag faktiskt inte sett på så många bloggar. Sen var det en så snygg färg på vantarna att jag var tvungen att köpa exakt samma garn i exakt samma nyans... Men något Goombabroderi blir det inte!
Som vanligt så kunde jag inte följa mönstret rakt av utan var tvungen att anpassa lite grann. Förmodligen virkar jag väldigt löst för mina muddar blev väldigt breda först, så då fick jag lov att minska varvantalet lite. Sen tyckte jag att vantarna blev i kortaste laget för A så jag virkade 5 varv extra innan jag minskade. Naturligtvis resulterade en större vante i att nystanet inte räckte till två vantar utan jag var nödd att köpa ytterligare ett. MEN det kan ju också innebära att jag kanske kan virka ett par lite mindre vantar utav det garn som blev över :-)
Just nu: Njuter jag av det härliga höstvädret: att plocka svamp i skogen, hänga tvätten på tork utomhus, mumsa på ett och annat vilset smultron. Alla i familjen är friska och pigga. Lillebror har sovit 5-6 timmar i sin egen säng två nätter i rad nu.
Tillsammans har vi pärlat lite olika skrämmande figurer. Vilken fantasi de har! De tyckte att det var så roligt att pärla att jag nästan inte fick stopp på dem, så det var inga problem att få ihop de tio kortdekorationerna. Vi valde enkla former så att figurerna säkert skulle hålla ihop då de skulle skickas med post som inbjudningar till vår Halloweenfest. De enkla korten är av lite tjockare papperskvalitet som bokhandeln hade i färdigt format. Själva texten har jag sen skrivit med silverpenna och en bokstavsmall som jag fått ihop med en märkpenna till kläder.
Så rysligt roligt att pyssla med storebröderna igen! Det har varit på tok för lite pysslande på sistone, men tyvärr är det inte så enkelt att pyssla med två sjuåringar och samtidigt sysselsätta lillebror. Får framöver försöka avsätta mer tid åt detta när pappan är hemma och kan leka med lille A. Sen tog det ganska lång tid att med hjälp av mallen skriva alla inbjudningskorten och det blev lite tråkigt på slutet...
Nu har jag "bara" fem utstyrslar att fixa med till festen. Pappans verkar inte kräva så mycket sömnad, några snabba klipp med saxen räcker. Vad gäller storebrorsornas så har de masker klara (födelsedagspresenter). Resten av deras kläder har jag tänkt ska vara användbara även till vardags efter festen. Alltså typ någon enkel byxa och tröja. Till mig och lillebror var det svårare men, nu tror jag att jag kommit på något. Inget rysligt utan mera tema skönheten och odjuret.
Jag har precis blvit faster för andra gången och lilla H har blivit storasyster till en liten A. Jag fattar inte vart tiden tagit vägen, det är ju snart tre år sen H föddes? Känns som om det inte var så länge sedan alls. Iaf är det jätteroligt att familjen utökas och att kusinerna (vår A och deras A) fötts inom ett år, dessutom har jag och brorsan också fått en liten kusin för bara ett halvår sen - det lär bli full rulle på alla kalas och släktträffar de närmaste åren :-)
I välkommen till världen-present fick lille A en sparkbyxa. Den har legat och väntat länge nu på sin mottagare eftersom jag sydde den i våras(kan det ha varit i februari/mars?) när vi nästan precis fått veta om den nya bebisen. Mönstret kommer från Sy mjuka kläder och storleken ska vara 6 månader, fast jag skulle säga att det mer är en stor storlek 62 alternativt en liten 68:a. Den mjuka, grå velouren kommer från Gittes och likaså mudden som jag använt som kantband. Den muddväven var väldigt formfast och bra som ben och midjemudd, men den funkade sämre att kanta med. Applikationen är min fria översättning/förenkling av en av Hs teckningar och föreställer en uggla. Ganska mycket pill och många olika moment, men resultatet blev unikt. Fantastiskt att H har lyckas hålla tyst om byxan så länge, han har varit mycket stolt över sin medverkan. Lite synd bara att jag inte fick ändan ur och sydde dubbelt upp så att även min egen A kunnat få en sparkbyxa samtidigt...
Storasyster måste ju också få något- annars är det orättvist. Men inte kläder - hennes garderob svämmar redan över som det är. Däremot hade hon inga matchande bäddset eftersom hon har börjat använda "vuxenkudde" och fortfarande har kvar sitt lilla barntäcke. Eftersom Hello Kitty är en av favoriterna fick det bli ett sådant bäddset. Enkel sömnad med overlock och lite raksömmar vad var som behövdes. Nästan allt Kittytyg gick åt och det var väldigt bra eftersom jag har det så trångt i mitt syrum. Faktiskt var det så skönt att "bli av" med ett tyg att jag genast jag var klar satte saxen i ytterligare en rulle tyg med häftiga bilar, som räckte precis till varsitt påslakan till mina stora killar. Örngott har de ju sen tidigare och de gamla draperierna i samma tyg räcker till några nya. Perfekt - jag blir av med lite tyg och skapar mer plats i mitt syrum samtidigt som jag löste problemet med namnsdagspresenter till H och L!
Örngottet - inte mycket att se så här liggandes på golvet, men det lär bli desto finare i sängen!
I våras virkade jag tre mössor i klubbfärger - en till pappan och varsin till tvillingarna. Tanken var att lillebror också skulle ha fått en mössa av restgarnet, men sen slog värmen till och tjocka yllemössor behövdes inte längre. För någon vecka sen plockade jag fram garnet igen och konstaterade att jag behövde köpa till ett nysta svart garn eftersom det inte fanns något kvar. I en gammal Allt om Handarbete fanns en hel gardrob med virkade babykläder och mitt garn verkade stämma bra med virkfastheten på mössan med öronlappar. Så jag började virka för att när mössan var färdig konstatera att jag inte var nöjd med passformen. Den var precis i omkrets och slutade alldeles för högt upp både i pannan och bak i nacken. Det var alltså bara att börja om och anpassa mönstret efter As huvud. Med jämna mellanrum provade jag mössan så det inte skulle bli fel igen. Så här gjorde jag:
Garnet är ett tjockt ullgarn, Oden från Svarta Fåret, och jag virkade med virknål 5,5 mm. Virka runt, runt i fastmaskor med jämt antal ökningar på varje varv tills du tycker att mössan är lagom stor. Du kan välja att virka i spiral, eller, vilket kan vara lättare att räkna, avsluta varje varv med en smygmaska och påbörja varje nytt varv med en luftmaska. Färgbyten görs när du tycker att det passar. Virka sedan "rakt" utan ökningar tills mössan går lagom långt ner i pannan. Då utesluter du ca 18-20 maskor mitt fram och virkar fram och tillbaka samtidigt som du minskar en maska i var sida på varje varv tills mössan går ner helt i nacken. Nu virkas öronlapparna ytterst(längst fram) på nackdelen. Jag gjorde dem 10 maskor breda. Varv 1 och 2 virkas fram och tillbaka (10 maskor), varv 3 virka 8 maskor - minska en i varje sida, varv 4 minska 2 maskor = 6 maskor. När du virkat två öronlappar virkas ett varv fastmaskor runt hela mössan, avsluta med en smygmaska och fäst alla garnändar. Knytbanden virkade jag i fyrdubbelt garn genom att klippa till fyra lagom långa bitar. Fäst garnet i öronlappen genom att först dra genom en ögla, spara så mycket garnända att du kan virka en "dubbel" luftmaska med garnända+ garn. Dra åt ordentligt innan du fortsätter att virka luftmaskor tills du känner dig nöjd med längden, mina är 20 luftmaskor långa. Dra garnet genom den sista luftmaskan och klipp av till lagom längd - dela garnändarna och frisera dem lite.
Igår eftermiddag, när mamman och lillebror följde med storebröderna till skateparken, sken solen, men vinden var kall så nya varma mössan åkte på. Och fick faktiskt stanna på ett bra tag innan A tyckte det var nog varmt och drog av sig den.
Jag lovade ju i förra inlägget att nästa inlägg skulle handla om något sytt och här är de äntligen:
Gympapåsarna!
Lagom till skolstarten kom jag på att de stora killarna var i behov av nya gympapåsar. De gamla var dels i minsta laget för att rymma skor, kläder och handdukar och dels rejält slitna efter ett läsårs användning. Så mindes jag att Ls tjej haft en jättebra Hello Kittypåse med sig ena gången i somras när vi var och badade. Den var ungefär som en sjösäck fast med oval botten och precis sådär lagom stor.
Att sy en exakt kopia vore ju inte så kul, men en rund botten skulle ju ge gott om plats och vara lika fint. Tyget skulle vara något slittåligt så det fick bli bävernylon i två nyanser. En vanlig mattallrik utgjorde bottens mall. Påsarnas sidor är tallrikens omkrets och så måttade jag en lagom höjd, ca 50 cm. Upptill en kanal med två stora öljetter för bärremarna som samtidigt fungerar som stängning av väskan. Bärremmarna fästes nedtill i en liten rektangulär tygbit med öljetter. Redan när väskorna var på tankestadiet visste jag att jag ville ha passpoaler i nederkanten och i slutänden blev det reflexpasspoaler - snyggt och praktiskt. Även fickorna pryds av reflexer. Fickor hade jag från början inte tänkt ha, men L ville ha någonstans att göra av klocka eller andra småprylar och det kan ju vara bra. Fickmodellen, bälgficka, kommer från ett par byxor i Ottobre. Jag tror det är 1/2007, men kan inte säga säkert eftersom jag för tillfället har några tidningar utlånade.
H:s väska har ju varit klar några veckor nu, medan L har fått vänta på sin. Att det dragit ut på tiden har delvis berott på fickan, som var lite klurig att sy och delvis på öljetterna som skulle slås i - helst när lillebror var vaken. Igår slog mannen i både öljetter och knapp och OJ så snabbt och enkelt det gick! Jag är visst inte så stark som jag emellanåt tror...
Bäst: är att bägge väskorna äntligen är klara. Ls glädje i morse när han kunde packa gympakläderna i den nya väskan. Och att bägge har gympapåsar som förhoppningsvis håller mer än ett läsår.
Sämst: Att det tog så lång tid! Halva terminen har ju nästan gått redan. Panduros rea - ja, inte rean i sig, den gillar jag skarpt, men att de reade ut sina sjösäckar mitt i när jag höll på och trixade med fickan på väska nummer 2. Det gav INTE någon vidare inspiration...
35-årig mamma o fru. Jobbar inom handikappomsorgen. Har ett ständigt behov av att vara kreativ: sy, virka, måla, göra smycken och papperspyssel. Gillar även att gå på loppis
