Jag fick ett mejl...
Inspiration och idéer till sömnadsprojekt kan komma från lite allt möjligt, t.ex. från ett mejl. Förra veckan fick jag ett mejl från en gammal klasskamrat som bor på annan ort. Vi försöker hålla kontakten genom mejl, telefonsamtal, sms och så träffas vi någon gång emellanåt. Hon skrev att något hon saknat när hon ammade sin dotter var en riktig amningskudde och när jag tänkte efter så mindes jag hur knöligt det var att amma med vanliga kuddar som bara gled iväg eller sjönk ihop. Det fick mig såklart att fundera på om det inte gick att sy en amningskudde och så bläddrade jag i mina Ottobretidningar och hittade mycket riktigt ett mönster i en av de äldre tidningarna (2/2002).
Sagt och gjort: under fredagskvällen skred jag till verket och ritade mönster, klippte till innerkudde i vit tätvävd lakansväv - ännu ett loppisfyndat gammalt lakan fick sätta livet till - och sydde ihop delarna. Enligt Ottobres mönster skulle både inner- och ytterkudde förses med ett långt blixtlås på undersidan, något som jag tyckte verkade onödigt ända tills jag kom till fyllnadsmomentet... Jag hade bara lämnat ett litet vändhål att fylla på kulorna genom och det visade sig vara väldigt svårt att ensam hålla i en tratt samtidigt som man häller i kulorna i lite lagom takt. Hjälp från mannen kunde jag inte förvänta mig förrän nästa morgon eftersom han påpassligt somnat i tvsoffan...
Men skam den som ger sig eller envis som synden kanske man ska säga att jag är för till slut lyckades jag fylla kudden med kulor och därefter sy igen vändhålet för hand. Det tog sin lilla tid kan jag säga, men när jag väl hade börjat kunde jag ju liksom inte sluta och bara lämna en halvfull kudde med tanke på risken för att morgonen efter få kulor spridda över hela vardagsrummet om någon av grabbarna bus fått för sig att testa den nya kudden...
Eftersom amningskudden förmodligen kommer att användas dagligen under en längre tid är tvättbara överdrag ett måste. Reklampauserna under lördagens Körslaget användes till att klippa ut och sy ihop ett färgglatt överdrag med knytband och "örngottsöppning". Knytbandet är tänkt att användas om man vill ha bebisen sittande/liggande på kudden (nedre bilden) - ganska smart idé tyckte jag. Tyget räckte till ännu ett likadant överdrag att ha att byta med, detta utan knytband.
Sagt och gjort: under fredagskvällen skred jag till verket och ritade mönster, klippte till innerkudde i vit tätvävd lakansväv - ännu ett loppisfyndat gammalt lakan fick sätta livet till - och sydde ihop delarna. Enligt Ottobres mönster skulle både inner- och ytterkudde förses med ett långt blixtlås på undersidan, något som jag tyckte verkade onödigt ända tills jag kom till fyllnadsmomentet... Jag hade bara lämnat ett litet vändhål att fylla på kulorna genom och det visade sig vara väldigt svårt att ensam hålla i en tratt samtidigt som man häller i kulorna i lite lagom takt. Hjälp från mannen kunde jag inte förvänta mig förrän nästa morgon eftersom han påpassligt somnat i tvsoffan...
Men skam den som ger sig eller envis som synden kanske man ska säga att jag är för till slut lyckades jag fylla kudden med kulor och därefter sy igen vändhålet för hand. Det tog sin lilla tid kan jag säga, men när jag väl hade börjat kunde jag ju liksom inte sluta och bara lämna en halvfull kudde med tanke på risken för att morgonen efter få kulor spridda över hela vardagsrummet om någon av grabbarna bus fått för sig att testa den nya kudden...
Eftersom amningskudden förmodligen kommer att användas dagligen under en längre tid är tvättbara överdrag ett måste. Reklampauserna under lördagens Körslaget användes till att klippa ut och sy ihop ett färgglatt överdrag med knytband och "örngottsöppning". Knytbandet är tänkt att användas om man vill ha bebisen sittande/liggande på kudden (nedre bilden) - ganska smart idé tyckte jag. Tyget räckte till ännu ett likadant överdrag att ha att byta med, detta utan knytband.
Inte min grej...
När babyskorna var virkade hade jag ännu en del naturvitt garn kvar. På garnstudio.se hade jag sett dessa söta byxor som jag var väldigt sugen på att göra. Stickfastheten garnen emellan stämde perfekt. Problemet var bara att stickning inte riktigt är min grej, jag är rätt usel på det faktiskt. Jag får aldrig ett jämt resultat utan maskorna brukar bli olika stora vilket ju inte är så snyggt.
Efter lite velande beslöt jag mig ändå för att göra ett försök och så här blev resultatet. Inte helt perfekt kanske, men ändå långt över förväntan - jag lyckades faktiskt sticka hela byxan utan att tappa en enda maska. Byxan är stickad i ett enda stycke och enda sömmen är i grenen. Minsta storleken är enligt beskrivningen 1-3 månader eller 50-56, men modellen är ganska smal och lång och eftersom muddarna går att använda även nedvikta så kan användningstiden säkert vara lite längre.
PS. Om det är någon som börjar ana ett mönster nu så kan jag bara bekräfta, det finns en anledning till att jag på senaste tiden snöat in på babygrejs...:-D
Minimini
Hos Crochetra hittade jag en översättning av den engelska beskrivningen på virkade babyconverse. Grymt söta så jag kunde förstås inte låta bli att virka ett par av lite restgarn från den virkade filten. Den engelska beskrivningen har jag haft sedan länge, men ändå inte kommit mig för att virka skorna förrän nu. Det var väligt mycket enklare att istället för att behöva sitta och översätta allt själv bara följa Crochetras översättning. Trots det tog det mig nästan en hel kväll att virka skorna. Inga hastighetsrekord satta här alltså :-) H har önskat sig ett par likadana, fast större! Vi får väl se om jag lyckas göra om mönstret i stl 32...
Till mannen
Eller kanske ett farsdagstips för den som inte vet vad far ska få på söndag är denna "handlovskorv" till datorn. Min man har redan fått sin så jag får "hitt-på-nått" annat. Snodde idén från yngsta brorsan som har en liknande. Sydd i baddräktstyg. Jag måttade bara på ett ungefär lika lång som tangentbordet och ca 15-16 cm bred. Vek den dubbel på bredden, sydde ihop räta mot räta och fyllde med vanligt grötris. Superenkelt och mannen är mycket nöjd!
Rutor
Tidigt i våras hade garnshoppen utförsäljning, Agneta som hade butiken skulle gå tillbaka till sitt gamla jobb inom vården. Jag passade på att köpa på mig en hel del garn bl.a. ett härligt mjukt garn i tre nyanser, Merino mix från Schoeller Stahl. Jag hade då inga direkta planer för vad jag skulle göra av garnet utan det var ett impulsköp. I början av semestern kom jag mig för att bläddra i en av moderns gamla Sömnad och handarbete från tidigt åttiotal och hittade en beskrivning på en filt av virkade rutor som jag genast blev sugen på att prova. Nu åkte merinogarnet fram och ganska raskt virkade jag ett trettiotal rutor men så tog det svarta garnet slut... Jag försökte få tag på garnet i stans andra garnbutik och via nätet, men garnet fanns inte att få tag på någonstans. Rutorna förvandlades till ett ufo och blev liggandes i lådan här hemma. Jag hade givit upp och var beredd på att sy ihop rutorna till en kudde när jag tidigt en söndagsmorgon i september av en slump stötte på Agneta på loppis i brunnshallarna i Ronneby där hon stod och sålde garn hon fått över från Garnshoppen. Merinomixen hade hon dock inte med sig, men lovade att kolla upp om hon ännu hade några nystan i rött, svart och vitt hemma. Jag hade tur, 15 nystan återstod och jag kunde via sms och förmedlande via sybehörsbutiken lägga vantarna på samtliga.
Under några kvällar i september virkades övriga rutor, men sen kom det till det oerhört tråkiga ihopvirkandet och då tappade jag lusten totalt. Men eftersom oktober skulle vara månaden när jag tog tag i alla ufon här hemma så blev även denna lilla filt färdig till slut.
Virkade tårtor
Barnen har haft höstlov den här veckan och trots att vi inte hittat på något utöver det vanliga utan bara "varit" har orken/lusten inte varit på topp för bloggande och sömnad om kvällarna. Det beror väl delvis på att jag sover fruktansvärt dåligt för tillfället och delvis på att jag ofta får kramp och värk i ryggen när jag sitter för länge framför symaskinerna. Sitta och virka i fåtöljen däremot går fint ;-)
De här två princesstårtorna blev klara för ett bra tag sen, men sen har jag inte kommit mig för att fota eller blogga om dem. De är virkade efter eget huvud i akryl-/akrylblandat garn och stoppade med syntetfiber så de ska tåla små barns lekar. Den större har en pappskiva i botten för den ska stå plant, men det behövdes inte i den mindre så den ska tåla vanlig vattentvätt. Nu väntar tårtorna på något litet barns lekar( mina egna killar är inte intresserad av dem), ingen mottagare är dock bestämd än. Så om någon är intresserad så är det bara att hojta till.
Mera mössor
På sistone har det blivit en del mössor, men det hör ju till säsongen. De två översta mössorna har mannens arbetskamrats flickor fått. Vi fick en grind till trappan och som tack sydde jag mössor. Det är min egna "Heinolamössa" - samma som dessa. Den översta i storlek 5-6 år och den undre 3-4 år. De är sydda i gammalrosa polarfleece från Stoff & Stil och den här gången valde jag att även använda fleece som foder till öronlapparna. Påsydda märken från H&M. Mannen överlämnade dem idag så jag har ännu inte fått någon respons, men rosa och Hello Kitty brukar ju gå hem hos små tjejer. Bildkvaliteten är inte den bästa, men jag var tyvärr tvungen att fota kvällstid för att mössorna överhuvud taget skulle komma med på bild.
Även den lilla babymössan har jag sytt tidigare, fast då ofodrad. Nu vändsydde jag den i fleece och molntyget för att matcha overallen jag sen tidigare sytt. Eftersom den är tänkt att passa en nyfödd uteslöt jag sömsmånen. Det var lite knepigt att få till svängarna så jag fick lov att köra väldigt sakta och försiktigt på overlocken. Jämförde storleken på den färdigsydda mössan med en köpt mössa och det verkar som om den stämmer rätt bra, det verkliga testet kommer inom kort, då bebisen beräknas anlända inom de närmaste veckorna.
Mera spindelmannen
Det har blivit lite kyligare nu och då behövs ju lite varmare mössor. Det blev två stycken som matchar fleecejackorna. Provade ett mönster ur samma nummer av Allt om Handarbete som jackmönstret. Valde den minsta storleken men var ändå rädd att mössorna skulle bli för stora, men det visade sig vara obefogat. Mössorna sitter som en smäck. Tyvärr räckte tygbiten jag hade över från jack- och overallsömnad inte till två dubbla mössor utan det fick bli ofodrat istället. Men med tanke på hur varma mina killar är så lär enkel fleece räcka långt på de här breddgraderna. Således vek jag bara in mösskanten nertill och stickade den med "fuskflatlocken" på Emeralden. Även dessa spindelmannenmärkena kommer från H&M; det var tre i paketet så nu återstår varsitt märke till grabbarna.
Också mössorna uppskattades av killarna. Det visade sig dessutom att en av killarnas kompisar hade en nästan likadan köpemössa - fast svart...
Spiderman x2 - förra veckans ufon
När de gamla fleecejackorna provades inför hösten visade det sig inte oväntat att de var urvuxna. De var välanvända, riktiga favoriter i garderoben hos såväl föräldrar som barn. Perfekta som enda jacka när det inte är så kallt och sedan som extra värmande lager under en annan jacka. L lade omgående in en beställning för bägge brödernas räkning: nya fleecejackor, precis som de gamla i grå fleece och med märken. Liksom de gamla jackorna är det bara färgen på dragkedja och stickningar som skiljer jackorna åt - de är åter inne i en "rättviseperiod" när ALLT måste vara exakt lika annars är det orättvist...
Dubbelsidig grå fleece inskaffades strax från Allt om Handarbete. Vid en snabb koll visade det sig att rätt storlek inte fanns i samma modell som de förra jackorna så det blev till att leta. Helst ville jag ha en enkel jacka med dragkedja och krage och gärna utanpåliggande fickor. Efter en hel del sökande hittade jag en modell i Allt om Handarbete 12/2008. Modellen har infodringar vid dragkedja, nederkanter och ärmkanter och passpoalerade fickor. Fickorna valde jag bort och ersatte med utanpåliggande. Tyget klipptes till och sedan blev delarna liggande... Lämpliga dragkedjor fattades också här hemma.
Så efter att ha färdat babyoverallen tog jag mig i kragen och påbörjade sömnaden av jackorna. Dragkedjor införskaffades från Bibbis textil. Spindelmannenmärkena köptes i våras på H&M. Sömnaden flöt på bra, jag börjar äntligen känna att Singern är min maskin nu. När jag kom fram till momentet där dragkedjorna skulle sys i, skulle man enligt beskrivningen först sy fast dragkedjorna aviga mot räta på jackan. Först därefter sy fast infodringarna, men det tyckte jag verkade som om det var onödigt många moment så jag sydde samman infodringar och jacka med dragkedjan emellan direkt. Det krävdes lite tankearbete från min sida att få dragkedjan på rätt håll, men resten var inga problem. Passade på att sy reflexband i ärmarnas nederkanter - kanske lite onödigt nu, men min förhoppning är att jackorna även ska passa till våren. När det var dags för ärminfodringarna visade det sig att dessa var onödiga eftersom ärmarna var på tok för långa....Istället blev det till att vika in och sy en fåll med "fuskflatlocken" på den vanliga maskinen. Blev irriterad på mig själv för att jag inte provmätt ärmlängden innan, nu blev sömmen över själva "skarvarna", där ärmsömmen är, inte perfekta. Samma söm användes till att sticka fast fickorna med, sedan klippte jag rent så fickkanterna är råa.
Behöver jag säga att de nya fleecejackorna blev lika uppskattade som de gamla? De har använts flitigt under hela helgen, främst under de vanliga höstjackorna och jag har inte kommit till med kameran för foto. Kul att "mammas" kläder fortfarande duger emellanåt ;-)
Lite roligt och lite lite mindre roligt...
Ibland kan vissa saker, även små petitesser, som händer helt förstöra en dag och ibland kan vissa små, små händelser förgylla en annars urkass dag. En sådan dag hade jag i måndags. Jag hade ryggvärk hela dagen, förmodligen orsakad av söndagens bullbak, och var sur och krängd. När jag hämtade killarna efter förskoleklassen visade det sig att H klättrat i träd och fått hål på såväl tröja och byxor som kallingar. Byxorna går nog att laga hjälpligt, resten är skräp. Till saken hör att det är fjärde eller femte paret byxor som går sönder sedan skolan började :-( Kan säga att jag var surare än en citron. Men så, på väg till byns affär, möter jag en tjej, som jag känner lite sen skoltiden. Hon stannar mig och frågar om det är jag som gör de där fina bakverken och väskorna. Ja... svarar jag tveksamt för jag fattar inte hur hon kan veta detta. Det visar sig att hon hittat min blogg och sett dem där och nu undrar hon om jag inte kan tänka mig att göra några fler? Jo, det är klart att jag kan! Tack J, samtalet med dig förgyllde min urkassa dag!
En annan mindre rolig sak är att det nog tyvärr inte blir någon syfestival i helgen för min del... Jag bloggade ju om sysidans tävling när jag hade sytt mobilfodralet och under måndagen fick jag mejl om att jag var en av de lyckliga som vunnit två biljetter. Det borde ju ha varit glädjande, men nu med min ryggvärk så tror jag inte att jag kan åka. Det är ju trots allt en bra bit mellan Blekinge och Stockholm och att köra hela den sträckan kommer inte funka. Att ta tåget visade sig bli lite väl dyrt :-(
Sen sist har jag faktiskt, trots ryggvärken, lyckats med min förutsats att färda ett UFO.
Denna lilla overall har funnits i mina tankar väldigt, väldigt länge. Beställde den dubbelsidiga fleecen från Allt om Handarbete för ungefär en månad sen och klippte ganska omgående till två jackor och denna overall. Fodret däremot klippte jag till under måndagen. Efter en hel del velande och lite ångest blev det turkost molntyg som foder. Velandet och ångesten kom sig av att jag när jag beställde från Jny Design var så snål att jag bara beställde en liten bit turkosa moln och en än mindre bit rosa moln och nu gick större delen av det turkosa tyget åt.
Mönstret kommer så klart från Ottobre, nr 3/2003, och overallen är sydd i minsta storleken 56 cl. Tycker trots det att den ser jättestor ut. Men det förlänger användningstiden så det är bara positivt. Det var första gången som jag sydde ett plagg med foder så jag hade mina tvivel på om jag skulle ro iland projektet, men det gick förvånansvärt enkelt. Enda svårigheten var hur själva ärmarna skulle sys ihop - detta problem har många andra sybloggare beskrivit så jag var rätt nervös. Efter en del funderande testade jag att nåla och sedan vända innan jag sydde för att se att det blev rätt. "Tvångsjacka" på avigan gav rätt resultat på rätan. Mer problem stötte jag på när jag skulle sy fast kardborrebandet som används för att stänga overallens flikar. Min maskin klarade inte av att sy genom kardborreband, tjock fleece och foder. Som tur väl är så var kardborrebandet klistrigt så det sitter ändå, frågan är bara hur länge och om det klarar tvätt?
En annan mindre rolig sak är att det nog tyvärr inte blir någon syfestival i helgen för min del... Jag bloggade ju om sysidans tävling när jag hade sytt mobilfodralet och under måndagen fick jag mejl om att jag var en av de lyckliga som vunnit två biljetter. Det borde ju ha varit glädjande, men nu med min ryggvärk så tror jag inte att jag kan åka. Det är ju trots allt en bra bit mellan Blekinge och Stockholm och att köra hela den sträckan kommer inte funka. Att ta tåget visade sig bli lite väl dyrt :-(
Sen sist har jag faktiskt, trots ryggvärken, lyckats med min förutsats att färda ett UFO.
Denna lilla overall har funnits i mina tankar väldigt, väldigt länge. Beställde den dubbelsidiga fleecen från Allt om Handarbete för ungefär en månad sen och klippte ganska omgående till två jackor och denna overall. Fodret däremot klippte jag till under måndagen. Efter en hel del velande och lite ångest blev det turkost molntyg som foder. Velandet och ångesten kom sig av att jag när jag beställde från Jny Design var så snål att jag bara beställde en liten bit turkosa moln och en än mindre bit rosa moln och nu gick större delen av det turkosa tyget åt.
Mönstret kommer så klart från Ottobre, nr 3/2003, och overallen är sydd i minsta storleken 56 cl. Tycker trots det att den ser jättestor ut. Men det förlänger användningstiden så det är bara positivt. Det var första gången som jag sydde ett plagg med foder så jag hade mina tvivel på om jag skulle ro iland projektet, men det gick förvånansvärt enkelt. Enda svårigheten var hur själva ärmarna skulle sys ihop - detta problem har många andra sybloggare beskrivit så jag var rätt nervös. Efter en del funderande testade jag att nåla och sedan vända innan jag sydde för att se att det blev rätt. "Tvångsjacka" på avigan gav rätt resultat på rätan. Mer problem stötte jag på när jag skulle sy fast kardborrebandet som används för att stänga overallens flikar. Min maskin klarade inte av att sy genom kardborreband, tjock fleece och foder. Som tur väl är så var kardborrebandet klistrigt så det sitter ändå, frågan är bara hur länge och om det klarar tvätt?
Att komma till avslut...FO
Jag vet inte hur det är för er, men jag har i vart fall väldigt lätt för att låta min skapariver dra iväg med mig och börja på nya projekt, men väldigt svårt för att avsluta dem. Särskilt om det råkar uppstå ett eller annat "problem" på vägen... Jag har med andra ord en stor hög med oavslutade projekt, s.k. UFOn, här hemma och den tycks aldrig krympa särskilt mycket.
Den här ponchon är ett UFO som nu, lagom till höstens första frostnatt, alltså blivit ett FO= finished object. Den är virkad i Inka från Drops - ännu ett garn som jag passade på att köpa på mig när garnshoppen hade utförsäljning i våras. Jag började virka den någon gång i maj efter en beskrivning ur en gammal Kreativa Kvinnor. (Har ni förresten lagt märke till att KK försvunnit från tidningshyllorna?)Ganska snart märkte jag att ponchon inte tycktes få rätt triangelform så det var bara att repa upp och börja om från början igen, men hur jag än försökte lyckades jag inte få det rätt. Antingen fel på mig eller beskrivningen.
Garnet hamnade i korgen igen ett tag tills jag för några veckor sen kom på att jag kunde virka den som två avlånga rektanglar som sedan syddes ihop. Började således på nytt och virkade fastmaskor i främre maskbågen för att få ett randmönster. Märkte dock att ponchon blev väldigt kompakt och tung och att garnet inte skulle räcka till en poncho så jag repade upp allt igen... Vid det här laget började maken undra vad jag egentligen höll på med - virka lite och sen repa upp det för att på nytt virka en bit som åter repades upp. Letade efter lämpligt mönster på Garnstudion, men hittade inget som jag tyckte passade förrän jag såg ett mönster på barnponcho i ett tunnare garn. Följde mönstret för stl 12 år rakt av, men eftersom mitt garn var mycket tjockare blev min poncho också större.
Den är lagom varm att ha ovanpå en tröja eller en tunnare jacka nu när temperaturen börjar krypa neråt noll om morgnarna. Det känns dessutom extra skönt att äntligen ha färdat något ur UFO-högen. Så skönt att jag faktiskt bestämt mig för att oktober ska bli min FO-månad. Varje vecka under oktober ska jag färda något taget ur UFO-högen. Det kommer inte att bli helt enkelt att inte falla för frestelsen att påbörja nya projekt - och det kommer jag säkert att göra även denna månaden, men om jag färdar ett påbörjat projekt varje vecka så kommer UFO-högen förhoppningsvis att krympa lite ändå.
Den här ponchon är ett UFO som nu, lagom till höstens första frostnatt, alltså blivit ett FO= finished object. Den är virkad i Inka från Drops - ännu ett garn som jag passade på att köpa på mig när garnshoppen hade utförsäljning i våras. Jag började virka den någon gång i maj efter en beskrivning ur en gammal Kreativa Kvinnor. (Har ni förresten lagt märke till att KK försvunnit från tidningshyllorna?)Ganska snart märkte jag att ponchon inte tycktes få rätt triangelform så det var bara att repa upp och börja om från början igen, men hur jag än försökte lyckades jag inte få det rätt. Antingen fel på mig eller beskrivningen.
Garnet hamnade i korgen igen ett tag tills jag för några veckor sen kom på att jag kunde virka den som två avlånga rektanglar som sedan syddes ihop. Började således på nytt och virkade fastmaskor i främre maskbågen för att få ett randmönster. Märkte dock att ponchon blev väldigt kompakt och tung och att garnet inte skulle räcka till en poncho så jag repade upp allt igen... Vid det här laget började maken undra vad jag egentligen höll på med - virka lite och sen repa upp det för att på nytt virka en bit som åter repades upp. Letade efter lämpligt mönster på Garnstudion, men hittade inget som jag tyckte passade förrän jag såg ett mönster på barnponcho i ett tunnare garn. Följde mönstret för stl 12 år rakt av, men eftersom mitt garn var mycket tjockare blev min poncho också större.
Den är lagom varm att ha ovanpå en tröja eller en tunnare jacka nu när temperaturen börjar krypa neråt noll om morgnarna. Det känns dessutom extra skönt att äntligen ha färdat något ur UFO-högen. Så skönt att jag faktiskt bestämt mig för att oktober ska bli min FO-månad. Varje vecka under oktober ska jag färda något taget ur UFO-högen. Det kommer inte att bli helt enkelt att inte falla för frestelsen att påbörja nya projekt - och det kommer jag säkert att göra även denna månaden, men om jag färdar ett påbörjat projekt varje vecka så kommer UFO-högen förhoppningsvis att krympa lite ändå.
Lördagsnöje
Under kvällen i går roade jag mig med att sy ett litet mobilfodral av en slips inköpt på second hand. Idén kommer från boken "Textilt återbruk" av Malin Lindström som jag tidigare lånat på bibblan. Slipsen köpte jag någon gång tidigt i somras just med tanke på mobilfodralssömnad. Att jag kom mig för att sy fodralet just igår kväll beror mycket på förhoppningen att det skulle kunna leda till ett annat lördagsnöje: Sysidan tävlar ut biljetter till Symässan i Kista och för att delta ska man skapa ett mobilfodral i valfri teknik. Tävlingen är bara öppen t.om. idag söndag så det är snabba puckar om man vill delta.
Eftersom boken för tillfället är utlånad på biblioteket kunde jag inte använda mig av beskrivningen i den utan jag fick tänka ut själv hur jag skulle gå till väga. Om du skulle vilja göra något liknande följer en liten beskrivning av hur jag gjorde. Är något oklart så fråga gärna! Eller så kan man ju låna boken och göra som man "ska" ;-)
Först sprättade jag upp nederdelen av slipsen och vek ut den och mätte lite på min mobil hur stort fodral jag ville ha. Spetsen nertill sparade jag som lock.
För att fodralet inte ska behöva ligga och skräpa på botten av handväskan vek jag och pressade en remsa fydubbelt (som snedslåremsor) och sydde en dekorsöm över, remsan vek jag sedan tredubbel på längden och sydde fast med en karbinhake i på baksidan av fodralet. Nu har jag en enkel fastsättning som garanterar att fodralet inte försvinner bland alla bra-att-ha-saker i väskan ;-)
Nästa steg var att klippa till en lagom stor foderbit i matchande bomullstyg , jag klippte min ca 1,5-2 cm kortare än slipstyget eftersom jag vill att det inte ska synas när fodralet är stängt. Fodret sydde jag fast i fodralets ovankant räta mot slipsfodralets aviga med en fyrkantig dekorsöm(vanlig rätsöm funkar lika bra) från slipstygets räta. Locket(slipsspetsen) ligger ovanpå fodertygets ena kortsida och slipstyg och fodertyg ligger från varandra med rätan uppåt. Sömmen ska gå där man vill vika ned locket(se bilden på baksidan av fodralet).
Sedan sydde jag ihop slipstyg och fodertyg räta mot räta i nederkanten.
Nu ska du sy ihop fodralets långsidor. Lägg foder mot foder och utsida mot utsida. Använd "vikningssömmen" som mittpunkt för att få foder och utsida lika stora. Sy ihop med raksöm, men glöm inte att lämna vändningshål i foderdelen. Vänd, pressa och sy igen vändningshålet för hand.
Välj hur du vill stänga ditt fodral. Jag använde mig av kardborrstängning för att det ska gå fort att få upp mobilen ur fodralet när det ringer. Den mjuka delen satte jag på lockets insida för att inte rispa upp utsidan av fodralet i onödan. Slutligen sydde jag fast en dekorknapp på lockets utsida, den kan dölja sömmen om man väljer att sy fast kardborrbandet - jag använde "klistrig" kardborre och sydde inte.
En bild på hur fodralet ser ut på insidan också.
Dinomössor
L agerar modell sittandes i tv-soffan för mössorna med dinosaurieapplikation som jag sydde förra veckan när vi låg sjuka. Han har varit hemma här två dagar nu och blir väl hemma ytterligare minst några dagar till efter att ha opererat bort mandlarna. Min förhoppning är att jag ska kunna sno åt mig lite sytid och knåpa lite på Emilbyxorna och nya fleecejackor mellan varven men vi får väl se hur det går...:-)
Har använt mig av ett mönster ur Ottobre 1/2007? som legat urklippt sen i våras, i vart fall kommer mönstret från den allra första Ottobretidningen jag köpte. Mössorna är tänkta att funka som "tunnmössor" nu innan den riktiga kylan slår till, men varken killarna eller jag är hundraprocentigt nöjda med resultatet så det får väl bli några till. Jag tycker modellen är lite för fyrkantig och att den borde gå ner lite längre över öronen, killarna hade gärna sett en hel dinosaurie istället för bara ett huvud.
Till bägge mössorna har jag använt mig av randig trikå från E-slöjd. Toppenmjuk och skön utan att var för tjock. Applikationerna har jag ritat av från en pysselbok och sedan förändrat och anpassat för att få dem så som jag ville. De är sydda av muddväv från Stoff & Stil. För att försäkra mig om att de inte skulle dra sig använde jag mig av både hifix och totally stable. Istället för satängsöm som bara skulle bli klumpigt på ett så litet motiv använde jag mig av förstärkt raksöm när jag sydde fast applikationerna.
Ett gäng kallingar
För att lära mig hantera overlocken lite bättre har jag roat mig med att förvandla en hög med mannens avlagda linnen och t-shirts till kallingar till killarna. Här är några av dem. Mönstret kommer så klart från Ottobre 4 - 2004, ett i sybloggsvärlden välkänt och välanvänt mönster. I nya vinternumret skulle det visst komma nya mönster till underkläder och på önskelistan finns mönster till boxers med lite roliga skärningar så man kan använda alla spillbitar som ligger i lådorna.
På fram- och bakstycket av t-shirten kan man använda sig av redan existerande fållar om man lägger mönstret till benstyckena i nederkanten. På så vis sparar man ett sömnadsmoment. Några har jag sytt ihop med flatlocksömmen, några med vanlig overlocksöm. De olika bredderna och längderna på resåren beror på att jag använt upp olika bitar resår som jag haft hemma och anpassat längden efter resårens töjbarhet. När jag sytt resårkanaler har jag prövat två olika tekniker- dels Geckos "falska" resårkanal, dels har jag först overlockat fast hela resåren i överkanten och sedan vikt ned kalsongkanten och stickat fast resår och kalsong från rätsidan. Jag har lyckats bäst med Geckos teknik (när jag inte varit för lat för att använda strykjärnet), men den andra har jag inte använt mig av tidigare så det kan bero på det också.
För övrigt har veckan inte inneburit så mycket sömnad eftersom hela familjen i tur och ordning varit magsjuka :-(
Men igår orkade jag under korta stunder då och då sy ihop varsin mössa med dinosaurieapplikation till killarna, resultatet blev knappt godkänt från bägge två. Vi får se om jag lyckas få dem att ta på sig dem för fotografering... i vart fall har Hs mössa "flyttat" på sig ett par gånger idag från pallen där den ligger i väntan på att jag ska sy igen vändhålet.
Varde virkat!
Min nya drog är virkning! Perfekt att sitta med i fåtöljen framför TVn när man egentligen inte orkar göra någonting alls. Enkelt att bara riva upp och börja om när det blir fel eller om man skulle få nya idéer eller ändra sig under arbetets gång. Och förhållandevis snabbt går det också. På förra veckans loppisrunda hittade jag "marcipangrönt" garn och bestämde mig snabbt för att även en princesstårta skulle ingå i lilla Hs bakverkssamling. Lite vitt garn fick bli tårtpapper och så en rosa marcipanros.
I lördags var det kafferep hemma hos lilla H:
När jag virkade rosen blev jag sugen på att även testa en ros efter Fröken Elsas beskrivning. Så här blev min, fast jag måste ha gjort något galet för jag fick garnändan i "fel" ände av rosen när jag skulle sy ihop den. Nåja, jag fick till det ändå och passade på att sy fast en broschnål innan jag klippte av garnet så nu har jag en jättesnygg rosbrosch. 
Lite suddig bild men jag fick tvinga kameran att ta utan blixt och då blev det tydligen inte bättre än så här...
Förresten upptäckte jag igår att min header "försvunnit". Den var ju mikroskopisk, definitivt inget jag har gjort med flit, undra just hur länge den varit så....? Nåja, nu är den iaf åtgärdad igen och man kan se vem man hamnat hos ;-)
