Rensning av tyglagret
Som jag skrev i förra inlägget är habegäret av nytt tyg stort just nu. Men jag har på tok för mycket tyg redan som det är så för att jag inte ska falla för frestelsen så har jag gått med i Kajas De-stash utmaning. Det innebär att jag INTE ska köpa något nytt till sömnaden under februari månad. Utan enbart sy/pyssla med det som redan finns hemma. Lätt som en plätt? Nja, vi får väl se. Jag har tänkt besöka lite loppisar i helgen och då kan det ju bli svårt att inte köpa något. Kan man köpa lite tyg nu innan januari är slut, då köper man ju iaf inget i februari ;-) Nä, jag ska inte fuska jag lovar.
Den som inga byxor har...
...han får mamman sy nya byxor åt. Inga och inga förresten. Lillebror har massor av byxor, men de flesta är jeans. Mjuka byxor lyste med sin frånvaro i garderoben efter mammans utrensning där. Och så kan det ju inte få vara. Egentligen var jag sugen på att beställa lite härligt mönstrad velour från Jny Design, men bet ihop och ignorerade habegäret. Vid inventering av det egna tyglagret hittade jag bitar av både grå velour och sweatshirt som jag beslutade att använda mig av. Jag utgick från grundmönstret i Ottobre 4/2011. Sedan har jag lagt till fickor och band för att få personliga och lite färggladare byxor som ändå går enkelt att kombinera med olika tröjor. 
Sweatshirtbyxorna valde jag att kombinera med koboltblå muddar och ett turkosmönstrat band. Först hade jag tänkt mig att bara sy fuskfickor med mudden mellan de två tyglagren. Men som vanligt hinner jag ändra mig under arbetets gång och det blev riktiga fickor som stickades till byxan med smal täcksöm. Midjemudden och benmuddarna stickades ned med vanlig raksöm. Dekorationsbandet med små fotbollar och texten sport syddes fast med raksöm på bakbyxan ungefär 2 cm från sidsömmen. Bandet, som gör storebrorsorna gröna av avund, används också som knytband i midjemudden.
Velourbyxan kombinerade jag med ärtgröna och turkosa detaljer. Hmm, jag är visst ganska svag för turkos. Fickhålen gjorde jag lite rundare och placerade längre ned på byxbenet än på sweatisarna. Själva fickpåsen klippte jag till på frihand i det turkosa kanintyget från Jny Design. Undra om det är någon mer än jag som fortfarande har något kvar av det tyget? Det kom ju för flera, flera år sedan - först det oranga och sedan kom flera andra färgställningar. Precis lagom när jag hade fått hem det turkosa bestämde sig mina stora killar för att de inte gillade det längre och så blev det liggande. Hoppas att jag kan få till en tröja i tyget till lillebror snart.
Fickan och mudden i ficköppningen stickades fast med avig täcksöm. Det blev så snyggt med den aviga täcksömmen att jag var tvungen att sy bakfickor också. Jag vek inte in någon sömsmån på fickorna utan sydde bara runt om och klippte sedan bort överflödigt tyg utanför sömmen. Lätt som en plätt, varför har jag inte gjort det förut? Jag hade lite funderingar på vad jag skulle ha för färg på knytbandet i midjan. Turkost hade varit snyggt, men tyvärr stämde nyansen på mudden jag hade hemma inte helt överens med det turkosa i kanintyget. Det fick bli grått istället helt enkelt.
Material: bitar av grå sweatshirt och velour, ärtgrön och koboltblå mudd samt turkos band med fotbollar- allt från Stoff & Stil. Småbitar av det turkosa kanintyget från Jny Design.
Mönster: City Mouse från Ottobre Design 4/2011 stl 92. Fickorna ritade jag själv.
Bäst: Färgkombinationerna som lyser upp de grå byxtygerna. Gillar särskilt kombinationen kanintyg och ärtgrön mudd. Kanske något att tänka på till tröjan. Att den omvända täcksömmen blev så bra på velourbyxan.
Sämst: Att lillebror vägrade ta på sig byxorna på flera dagar. Han hävdade bestämt att de var för små och skulle till lillkusin A som hans andra urvuxna byxor. Att jag hade lite väl bråttom när jag klippte till fickorna i kanintyget och mönsterpassningen inte blev helt ok. Och så krånglar fortfarande Ove - han fullkomligen äter nålar. Lite, lite bättre blir det med de kraftigare nålarna, men då är jag ju rädd att de ska slå hål på tyget...
En elefant balanserade...
Lite som belöning sydde jag par kallingar till honom i kväll. Elefanttyget har han valt själv, när vi var nere i syrummet i helgen för att leta efter något fint tyg att ha som byxficka. Vi hittade en liten snutt elefanttyg och det bar han omkring på och låtsasklippte i hela dagen. Modellen ska fodras i grenen, men jag valde att även fodra den främre kilen. Kanske kan det förhindra några droppars läckage. Inuti midjemudden ska det egentligen vara resår, men den struntade jag i. Istället körde jag med Stoff & Stils fasta stretchjersey, som jag tycker brukar hålla formen riktigt bra. Tanken är att det ska vara lite mjukare och bekvämare med bara mudden, men vi får se hur det fungerar när lillebror får dem på.
Jag har haft en del trubbel med min käre Ove på sistone. Vänster overlocknål bryts av om jag är oförsiktig och i helgen har jag smällt tre! nålar. Nu protesterade han vilt när vi skulle över de tjocka skarvarna och det hela slutade med att jag fållade benen med tvillingnål på Emman. Varför gör Ove så mot mig, är det månne dags för honom att åka på vilohem igen?
Julklappar
Till lillebror i familjen sydde jag velourbyxor i stl 86 i en koboltblå nyans med matchande randiga muddar. Förenklad modell efter samma mönster som dessa och dessa byxor. Ytterbensömmen stickades ned med en avig trippel täcksöm i samma nyans som byxan. Jag övervägde först att använda tråd i en avvikande färg, men beslöt mig sedan för ett renare uttryck. Gillar verkligen velouren och matchningen med den randiga mudden- måste se om jag inte kan sy ett par även till lillebror i den här familjen.
Till storasyster sydde jag byxor i stl 110 och använde mig av en auberginefärgad flossad sweatshirt, som är varmt och skönt den här årstiden. Här ville jag sy lite tjejigare byxor och valet föll på Ruusunnuppu leggings ur Ottobre 1/2010. Byxbenen består av ett enda stycke som delvis är delat nedtill i ytterbenet, där själva rynket sys. Till rosetterna valde jag ett vinrött organzaband.
M som i min
Soffan såg plötsligt ut att sakna kuddar, nu när den fått nya vita överdrag. Det behövdes lite färg helt enkelt.
Spillbitarna av överdragstyget fick bestämma storleken på lapparna. Monogrammets ena bokstav var så passande M. Olika "juliga" tyger från Panduro och Stoff och Stil. För första gången sydde jag lappteknik med overlocken. Jag sydde ihop bitarna utan att stanna upp och skära av trådkedjan, så det gick väldigt fort trots att bitarna var små. Det jag märkte var att bitarna lätt blev ojämna i storleken och då blev det lite snett och vint när raderna sedan skulle sys samman. Nåja, rätt hyffsat i alla fall för första försöket.
God Jul
Kepsmössa
En eftermiddag när jag kom för att hämta lillebror på dagis var hans mössa plötsligt borta. Hur vi än letade, mamma, personal och lillebror, så fanns den inte att hitta någonstans. Bara att ta extramössan hem. Det visade sig inte bättre än att lillebrors huvud vuxit och extramössan passade inte längre, den bara gled upp. Så lillebror frös om öronen - givetvis skulle jag hämta storebrorsorna på två olika ställen också - en på fritis och en hos en kompis- och hade beslutat att ta apostlahästarna och vagnen. Lillebror hann bli rejält kall om öronen innan vi var hemma. En ny mössa behövdes bums.
Samma kväll, när alla barnen sov, skred jag till verket. I vinternumret av Ottobre fanns en mössa, som jag redan vid första bläddringen visste att jag ville sy. Den påminde mycket om ett par manchestermössor tvillingarna hade när de var yngre och som var så otroligt fina och bra. Som yttertyg valde jag denim - slitstarkt och snyggt och så blir ju stickningarna grymt snygga. Som foder hade jag velat ha vit teddytyg, men i brist på detta fick det bli vit fleece. Det hade jag hemma. Passformen blev bra, men lite justeringar vill jag göra till nästa mössa: skärmen ska vara något lite större - det är egentligen mest av estetiska skäl. Själva knäppflärpen ska också var kortare, ca 5 cm för att få mössan att sitta alldeles tätt kring öronen. Men i det stora hela är jag nöjd med mössan och det är lillebror också för nästan jämt när vi ska ut ska han ha "kepsen".
Och den gamla mössan då? Jodå, den kom fram redan nästa dag. Den hade legat inuti en av sovsäckarna som de använder i vagnarna när barnen sover...
Julstämning
De stora killarna roade sig en eftermiddag med att klippa snöstjärnor i papper. Man utgår från ett cirkelformat papper av valfri storlek, som man viker på mitten önskat antal gånger; jag tror de vek sina tre gånger. Sen är det bara att använda sig av en sax och sin fantasi och klippa ut mönster. De klippte jultomtar, stjärnor och julgranar och så ett och annat fantasimönster. Se så fint det blev i vårt köksfönster!( Man får lov att bortse från handavtrycken från minste medhjälparen och att fönstren är fruktansvärt skitiga på utsidan)
Om man inte vill fästa stjärnorna på fönsterrutan kan man även hänga upp snöstjärnorna i sytråd på olika höjder det blir lika snyggt. Eller använda dem som paketdekoration.
Någon som vet mer?
Jag har hittat en julduk second hand. Min första impuls var att sätta saxen i den direkt, men så såg jag att den var signerad Inger Å. Kanske vore det synd och skam att klippa i duken. Själv har jag ingen koll alls på vem designern kan vara och inte hittar jag något vid mina sökningar på nätet heller. Så därför hoppas jag nu att det finns någon annan där ute som vet mer än jag. Men skynda för guds skull för duken riktigt skriker efter att bli något annat fint ;-)
Soffans nya kläder
Vår kökssoffa var i stort behov av en uppfräschning. Det prickiga vaxtyget som jag klätt sitsen med hade spruckit. Bara att klä om, men med vad? Vaxduk är ju rätt praktiskt när man har barn, men har inte så stor mysfaktor när man sitter med bar hud mot vid frukostbordet och klibbar fast. Jag kände att jag var sugen på ett överdrag i vitt tyg, men vitt har ju nackdelen att det blir smutsigt väldigt fort. Det måste alltså kunna tvättas i tvättmaskinen, gärna i 60 grader. På second hand hade fått tag på vad jag tror är/var ett riktigt gammalt handvävt underlakan med broderat monogram. Lakanet var ihopsytt för hand med små, små smygstygn. Jag sprättade sömmen och fick två tygstycken. Undersidan av soffsitsen såg redan ut som en schweizerost med hål från klamrar efter otaliga klädslar. Ingen större mening att fortsätta med det alltså. Istället valde jag att sätta förklistrad kardborre, den hårda delen, längs undersidan av sitsen.
Den mjuka delen av kardborren sydde jag fast på baksidan av mina två tygstycken. Voíla! Soffan har fått tvättbar klädsel som enkelt kan tas av och på.
Bobbys byggen
Samtidigt som jag sydde lillebrors snickarbyxa började den här tröjan ta form inuti mitt huvud. Bobs ansikte satt jag och skissade fram en kväll när utbudet på tvn växlade mellan lillebrors favoriter Brum och Byggare Bob. Det blev en Brum också, men vi får se om den hamnar på någon tröja längre framöver. Regnbågstyget är en av mina absoluta favoriter all time. Trots det har jag inte sytt särskilt mycket i det, några enstaka mössor bara.
Ansiktet och hjälmen i applikationen fick bli i vävt tyg - det var det enda som gick att uppbringa inom rimlig tid. Tyvärr inte alldeles idealiskt med ett stumt tyg och dessutom är det så tunt att tröjan lyser igenom. Men lillkillen bryr sig så klart inte om sådana petitesser utan konstaterade nöjt att det var "Bobbys byggen" och drog gladeligen på sig tröjan inför dagis.
Själva modellen är en enkel tröja med isydd ärm med muddar nedtill och en ganska snäv halsöppning. Trots det gled den lätt ned över huvudet utan gnäll. Lagom den kallare årstiden med andra ord. Eftersom jag nu av erfarenhet vet att lillebror har relativt lång rygglängd så förlängde jag tröjan 1,5 cm nedtill och den blev precis lagom. Ärmlängden lät jag vara enligt mönstret.
Mönster: White rabbit, T-shirt stl 92 från Ottobre 1/2011. Tidigare oprövat. Livlängd + 1,5 cm.
Material: Regnbågsrandig stretchjersey från Stoff & Stil. Koboltblå mudd också därifrån. Oblekt och gul lakansväv från den lokala tyg- och hobbybutiken. Övrigt applikationstyg är lappar ur trikålådan.
Bäst: Att A genast förstod vem det var på tröjan. De härliga färgerna som lyser upp under denna mörka tid!
Sämst: Att tröjan aldrig hann bli klar i tid till lillkillens födelsedag. Att jag återigen är inne på ett mer än veckolångt vab - de stora killarnas tur att ha vattkoppor :-(
Till min lilla snickare
Lillebror har ärvt en hel del verktyg av sina större bröder. Han bär runt på dem över hela huset och hamrar, borrar, skruvar och sågar var helst han kommer åt. I hans spår ligger verktyg spridda precis överallt. Men några riktiga arbetskläder har han inte haft tidigare. Byggare Bobb är en favorit och tanken var att sy snickarbyxor á la Byggare Bob. Länge, länge har jag haft dessa snickarbyxorna i huvudet, men inte hittat den där rätta inspirationen för att komma till skott. När jag strax före lillebrors andra födelsedag började rota runt efter lämpliga tyger och mönster för att förverkliga snickarbyxan fann jag ett roligt retromönster i en gammal sömnadstidning från 1979. För ett bra tag sen köpte jag en bit himmelsblå babymanchester med tanken att den skulle bli ett par "snyggbyxor" till lillebror; som tur var räckte bit precis på centimetern till snickarbyxan i stl 104. Ja, jag gick upp lite i storlek eftersom chansen är stor att byxan blir en ny favvis och då är det ju bra om den kan hänga med ett tag.
Eftersom orginalmönstret var en skidbyxa så gjorde jag lite förändringar. Byxan fick infodringar och vändsydda fickor. Tyvärr tabbade jag mig totalt och la mönsterdelarna till infodringarna fel två gånger. Det resulterade i att jag inte hade tillräckligt med tyg kvar så att det räckte, men då var framfickorna redan fastsydda på plagget. Således har byxan två olika tyger som foder. In i det sista velade jag om jag skulle ha blixtlås i mittframsömmen eller inte, men till slut bestämde jag mig för att det skulle bli för mycket. Litegrann som hängslen och livrem. Byggare Bob-märket valde lillebror själv ut i den lokala sybehörsaffären.
Mönster: vadderad skidbyxa ur gammal sömnadstidning, stl 104.
Material: himmelsblå babymanchester från Stoff & Stil. Prickigt ljusblått bomullstyg till fickfoder och blåmönstrat "Tildatyg" till infodringarna, båda tygerna från Panduro. Hängselspännen och knappar från Bibbis textil. Symärke från den lokala sybehörsaffären.
Bäst: Att jag äntligen kom till skott och fick byxan ur huvudet. Att manchestern jag hade i hyllan hemma hade precis rätt "Byggare Bob-nyans". Att lillebror var så fin i sina nya byxor, hela den timme han hade dem på sig innan han hittade tuschpennorna i ena brorsans rum och började färglägga byxorna... Fläckarna gick bort i tvätten med lite galltvål som förbehandling.
Sämst: Allt krångel på vägen fram till färdigt resultat. Mycket beroende på slarv och trötthet; som vanligt sydde jag sent om kvällarna med sjuka barn hemma.
Blommigt
och sockersött till knappnålarna...
...favorittidningarna...
...och servetterna.
Jag borde skämmas
Mönstret kommer även denna gång från Ottobre 4/2002. Modellen har lite ridbyxstuk över sig med likadana skärningar på fram- och bakbyxan. Jag stickade sömsmånerna med koboltblått för att det lyser upp allt det svarta så bra och naturligtvis också för att byxorna ska kunna matchas till höstjackan, som faktiskt används en del fortfarande denna milda höst. När jag hade det färdiga resultatet framför mig tyckte jag att byxan verkade en aning vid upptill så för att lösa problemet fick byxan en "galonbyxknapp" högt upp på var sida om den yttre bensömmen. Först funderade jag på att sätta två tampar med kardborrband i midjan och sen sy den andra kardborrbiten direkt till byxan, men softshellen är så tjock att det kändes som om det hade blivit för klumpigt. Lillebror hann använda dom ett par dagar på dagis förra veckan, sen var det dags att vabba igen...
Mönster: Modell 2 i Ottobre 4/2002.
Material: Svart softshell från Bibbis textil. Resår även den från Bibbi. Prym "sport och camping"knappar.
Bäst: Hmm, ja möjligen att jag nästan tog slut på ett tyg som annars bara hade legat och "skräpat". Bra också så klart att lillebror fick ett par halvvarma överdragsbyxor innan det är dags för de riktigt varma.
Sämst: Att jag numera bara tycks ha tid och ork för sömnad och bloggande när jag vabbar, vilket ju är trist, men å andra sidan finns det annat som är mycket viktigare och som kommer i första hand. Att jag fortfarande, min föresats till trots, inte har kommit i mål med de där byxorna till lillebror som legat så länge nu. Få se om de fortfarande passar när jag väl kommer till skott eller om de får gå direkt till lillkusinen.
Zzzoverall
Lillebror var ju som bekant i behov av något att sova i på dagis innan det är dags för varma vinteroverallen. Första försöket blev ju tyvärr inte så lyckat, men hamnade inte i soptunnan iaf utan används ofta och är mycket omtyckt av såväl mamma som lillebror.
Jag hade ju kunnat göra ändringar i det redan använda overallmönstret, men valde istället att börja om helt från början med nytt mönster från Åsa Lennartssons "Sy barnkläder av mjuka tyger". Försök nummer två kom aldrig längre än till pappersmönstret utan kasserades omgående.
Vid försök nummer tre utgick jag ifrån ett Ottobremönster igen: Fleeceoverall från 4/2002. Modellen är väldigt rymlig på bredden, men fanns bara upp till storlek 86 så jag förlängde den. Fram- och bakstyckena är förlängda med 6 cm i uppklipp en bit under ärmhålet och ungefär mitt på benen samt att benen nedtill är förlängda 5 cm. Ärmarna förlängdes nedtill 6 cm. Dessutom fick både ärmar och ben muddar som avslut. Ärmmuddarna förverkligades med övervik efter Kokalals beskrivning så att lilleman omöjligt ska kunna frysa om fingrarna när han sover.
Nu var den underbara jeepvelouren slut, i gömmorna hittade jag en lagom stor bit gråmelerad sweartshirttyg förmodligen ursprungligen tänkt att bli byxor till någon av storebröderna. Eftersom det brådskade så overlockades zzzoverallen ihop helt enkelt utan några som helst krusiduller. Inte en gång stickade jag ned sömsmånerna, annat än runt dragkedjan och halsringningen. Enda utsmyckningen är ett litet märke med ett A på bröstet, som fungerar som namnmärkning. Själva märket består av två lager tyg lagda ovanpå varandra och sedan har jag sytt med förstärkt raksöm konturen av Aet och försiktigt klippt bort det översta lagret tyg. Jag hade ingen dragkedja i lämplig längd den här gången heller, och knappast tålamod att invänta en beställning (även om Bibbi är grymt snabb!), så jag fick ge mig på att korta igen. Tyvärr råkade den ena stoppen gå sönder när jag höll på så jag fick rota lite till i min låda för att hitta en dragkedja att ta en från. Turligt nog hittade jag en som jag sparat från en av mannens gamla avlagda arbetsbyxor. Enligt mönstret ska overallen ha en huva, men jag tycker att luvor är så hemskt opraktiska på små barn, särskilt när de ska ligga i en vagn. Istället fick det bli en mudd i halshålet. Jag ville ha ett mjukt avslut mot mitt fram och sydde av muddens ändar på tvären innan jag sydde den till halshålet. I efterhand kom jag på ett smartare sätt att göra det på: klippa bort en bit längs den öppna långsidan. Inte för att jag orkade göra om det, men till nästa gång.
Material:
gråmelerad sweatshirt,
gråmelerad stretchjersey/ muddväv,
regnbågsfärgad interlock allt från gömmorna, men inköpt på Stoff & Stil
marinblå dragkedja från lådan.
Mönster:
Ottobre 4/2002, modell 5: fleeceoverall. Omgjort stl. 86, numera en stor 98 kanske.
Bäst: Äntligen har lilleman något mjukt och gott att sova i. Det satt långt inne, men nu är den klar - det sista sydde jag i måndags när jag vabbade med lillebror och han tog sin middagslur utan zoverall.
Sämst: Brådskan! Och att jag inte gjorde rätt från början med "rätt" tyg utan fick ta till ett substitut. Men sweatshirten är å andra sidan varmare än velouren.
