Kanske minns någon att jag tidigare virkat kanelbullar, muffins och prinsesstårtor till storkusin? Nu är lillebrors tur att fika på hemvirkade bakverk.
Det finns en uppsjö av virkmönster till kanelbullar på nätet, men alla jag sett använder tjockare garn. Nu hade jag ett tunnt beige bomullsgarn inköpt på loppis liggande hemma, jag fick lov att göra på mitt egna sätt - precis som med storkusins kanelbullar. Jag virkade helt enkelt en tub som jag fyllde med vadd, "bredde" på fyllning och sydde ihop till en snurra. Som garnering strösslade jag med franska knutar istället för det sedvanliga pärlsockret.
Bakverken togs emot mycket väl av lillebror, det smaskades en hel del bullar här hos oss ikväll. Alla tre fick dessutom följa med i bilen när vi åkte på storebrorsornas fotbollsträning. Vid läggdags skulle kanelbullarna ligga i sängen brevid honom. Väl godkänt betyg med andra ord.
Hemma hos oss ritas det en hel del i perioder. Då får man med tiden kritstumpar eller om konstnären är lite hårdhänt en hög avbrutna kritor. Tidigare har jag kastat alla små kritbitar. men inte nu längre. Av alla bäckar små, kan bli en hel å. Eller en stor regnbågsfärgad puckkrita. Inspiration och tutorial på engelska finns här. Visst verkar det hur enkelt och roligt som helst? Lite tips på vägen:
- sortera kritstumparna (vaxkritor) i plastmuggar. Olika nyanser av samma grundfärg tillsammans. Större bitar bryts för att smälta fortare.
- använd plastmuggar av lite tjockare kvalitet. Mina smälte ihop och liknade petflaskbottnar efter några vändor i micron.
- smält kritorna i vattenbad på full effekt i några minuter i taget och skaka/ blanda om kritblandningen mellan varven. Håll hela tiden koll på muggen för det kan gå rätt snabbt.
- använd en annan plastmugg, creme fraiche förpackning eller gammal muffinsform som gjutform. INTE en form som du tänker baka i igen för kritorna kan efterlämna oönskad överskottsfärg. Jag använde en muffinsform i silikon för den hade en så bra och lagom storlek och form. INTE bra! Trots flera diskningar finns en irriterande färgrand kvar. Även fast jag vet att formen är ren känns det inte som om jag vill baka i den igen.
- kritblandningen blir väldigt varm så det är inget som barnen bör handskas med. Låt kritan svalna ordentligt innan den tas ur formen. Ganska svårt med tre nyfikna små medhjälpare, men det gick. Klart att måla!
...varje dag kan en liten tjej ha med dessa virkade bakverk.
Hennes mamma såg bakverken jag virkat till barnens kusin, lilla H, och blev genast stormförtjust i kanelbullarna. Lilla Hs mamma frågade om jag ville virka några som de kunde ge i 1-års present och det ville jag så klart. Vid frågetillfället låg födelsedagen flera månader iväg, men med lillkillens dop samma vecka blev det ändå lite snärjigt på slutet. Två stycken kanelbullar lyckades jag emellertid få färdigt i tid. Men fyller man år så måste man ju ha tårta också och därför skickade jag även med en miniprinsesstårta som fanns färdig här hemma. Både bullar och tårta är helt kalorifria, tuggvänliga och tvättbara.
Lilla H har kommit i "snutteåldern" och mamma M undrade om jag inte kunde sy snuttefiltar till henne. Klart jag kunde!
I fredags sydde jag denna av lite olika trikåtygbitar och band som jag hade liggandes. Idé och mönster från Ottobre. Bakstycket är kanintyg - bara älskar kanintyget och snart kommer det mera i andra färgkombinationer. Banden är först fastsatta med en hjälpstickning och sedan har jag sytt över dem tre gånger för att lilltjejen inte ska lyckas få loss dem.Mannen höll på att få ett nervöst sammanbrott på kombinationen med så många olika färger, men lilla H verkade inte ta illa vid sig i söndags utan suttade ordentligt på bandbitarna. För att vara på den säkra sidan sydde jag även denna:
Denna färgkombination är lite lugnare. Denna snutte klippte jag bara på frihand och sydde fast med banden mellan. När jag sen jämförde med den första jag sydde visade det sig att de var nästan exakt lika stora - börjar få bättre ögonmått nu.
