Så har lillebror fått en tröja att matcha de grå velourbyxorna med kaninfickorna. Såklart körde jag kombon turkost+ ärtgrön mudd igen. Raglansömmarna syddes med flatlock och ärtgrön tråd. Den har jag inte använt tidigare eftersom jag inte har tyckt att jag har fått ett bra resultat. Nu prövade jag på ett lite mindre plagg och fick till det så då var det bara till att gasa på. Jag använde mig av samma söm till att sy fast ärmmuddarna, allt enligt beskrivningen, men det höll inget bra alls, så det får jag sy om. Halsmudden ska göras något kortare till nästa tröja också, annars är mönstret bra. Jag har använt mönstret till pyjamaströjan ur Ottobre 6/2009. Den här gången har jag gått upp en storlek till 98 så att den inte är precis lagom utan att A har lite att växa i.
Det turkosa kanintyget känner väl de flesta i syvärlden igen från JNY design. Det tillsammans med den ärtgröna mudden från Stoff & Stil låg här hemma och tog plats så det passade perfekt in i februariutmaningen. Jag har varit väldigt duktig den här månaden och inte köpt något nytt alls. Förutom då att barnen lyckades lura sig till varsitt symärke i ett svagt ögonblick. Jag fick punga ut med en förmögenhet och det fanns inte ens behov av några symärken...Ajabaja!
Imorgon är det ju alla hjärtans dag. Många tycker att det är en meningslös dag som bara bygger på kommersiella värden och visst priset på rosor och andra blommor fördubblas för en dag, MEN dagen blir ju vad man gör den till. Inte behöver man springa ut och köpa en massa presenter bara för att det är alla hjärtans dag. Jag tänker fira morgondagen med fika och mys med hela familjen och passa på att njuta av att vara tillsammans. Sen gör det ju inget om mannen skulle köpa en blomma ;-)Eller en chokladask... eller något
Chokladsås: 50 g smör 1½ msk mjöl ½ dl socker 1½ msk kakao 1 dl mjölk 1 dl grädde
Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner de torra ingredienserna och därefter smöret. Skeda upp i små muffinsformar. Grädda i 15 minuter i 175 grader. Gör såsen under tiden. Smält smöret i en kastrull och rör sedan ned mjöl, socker och kakao. När du fått det slätt tillsätter du mjölken och grädden. Rör medan såsen tjocknar. Bred såsen på de gräddade muffinsen och låt svalna. Njut muffinsen kylskåpskalla eller om du kan hålla dig frys dem och ta sedan fram dem en kvart i förväg.
Lillebror har den senaste tiden börjat visa alltmer intresse för matlagning. Eller... rättare sagt för att vara med när vi andra lagar mat så att han kan kasta råa ägg i kastrullen på söndagsmorgonen, vispa sås så det skvätter över hela spisen vid fredagsmiddagen eller sno åt sig en eller annan godbit innan maten är klar. Då behöver han något som skyddar kläderna mot de värsta stänken. Vart storebrorsornas gamla förkläden tagit vägen har jag ingen aning, men inte kan jag hitta dem här hemma någonstans. Det gav mig en anledning att sy två nya. Tanken var att det skulle vara ett till lillebror och ett att ge bort, men lillebror kunde inte bestämma sig för vilket han helst ville ha så han har använt båda.
I boken "Sy i vaxduk" (bibliotekslån) finns mycket inspiration. Måtten på förklädena tog jag därifrån, men jag brydde mig inte om att ödsla tid på något mönster utan måttade och ritade sedan på vaxdukens baksida med bläckpenna innan jag satte saxen i tyget. Fickan på det blå förklädet klippte jag till på frihand. Snedslån syddes dit med hjälp av min utomordentliga pressarfot för ändamålet- snabbt och enkelt. Lite väl snabbt visade det sig morgonen efter. Jag hade i ivern att bli klar snabbt inte mätt bandet som skulle gå runt halsen utan bara måttat och glömt att räkna bort själva förklädets bredd. Således började förklädet nere vid knäna på lillebror. Tillfälligt knöt jag en knut på bandet och förbannade mig själv för att ha haft så bråttom. När jag lugnat mig någorlunda kom jag fram till att det bara var att sprätta sömmen på en bit kantband vid halsen och ena sidan. Det gick faktiskt både fort och lätt!
Vaxduken tror jag är inköpt på Hemtex för några år sen, då tänkt att bli tuffa förkläden åt storebrorsorna. Snedslån kommer från Stoff & Stil, men är inget nyinköpt. Såhär långt inga synder att bekänna alltså, men så har jag ju inte heller vara så värst kreativ den här månaden. Det beror inte på köpstoppet utan på tidsbrist och ork; jag dras med en förkylning som inte riktigt brutit ut, men som gör mig oerhört trött och orkeslös.
Nu har ungefär en tredjedel av februari månad gått och tyglagret har väl inte minskat sådär värst mycket, men å andra sidan har det ju inte ökat heller. Min sytid har, som väntat, varit minimal. Förra helgen spenderade hela familjen tillsammans med mina föräldrar och mina två bröder och den enes familj på Lalandia. Mycket bad och lek - helt fantastiskt roligt, men väl hemkomna tog tröttheten över.
Under veckan har det tyvärr inte heller blivit sådär värst mycket skapande, men i onsdags var jag bara tvungen att sätta mig en liten stund framför symaskinen hur trött jag än var. På torsdagen skulle nämligen tvillingarna åka skridskor med skolan och deras mormor berättade för dem på onsdagseftermiddagen om ett slags skridskoskydd som jag hade på mina skridskor. Skydden sattes över skenan när man åkt klart, sen man torkat bort den värsta isen och skyddade både skridskorna från märken och rispor och skenorna från att rosta. Killarna blev eld och lågor, sådana skydd kan du väl sy till oss mamma? Inte kan en mamma väl neka dem det?
Således letade jag upp lite fleece som låg i lådan hemma, mätte lite på skenorna och klippte till fyra rektangulära bitar. Bitarna vek jag på mitten och sydde kortsidorna. På ena kortsidan lämnade jag en bit längst upp från viket osydd. Sedan vek jag ned ungefär 1½ cm runtom överkanten och sydde en kanal. I med lite resår och så var skridskoskydden klara. Hur enkelt som helst!
35-årig mamma o fru. Jobbar inom handikappomsorgen. Har ett ständigt behov av att vara kreativ: sy, virka, måla, göra smycken och papperspyssel. Gillar även att gå på loppis
