Jag har virkat en "tax-gris-katt" till L. Han var besviken över att kusinen fick Misse nr 1 så jag fick lova dyrt och heligt att virka en ny till honom som naturligtvis måste ha namnet Misse 2.
Jag hade förstås inte vitt garn så det räckte till en till så det fick bli en mörkgrå katt istället. Det har tagit lite tid, ALLDELES för lång tid enligt L som ena dagen frågade: "hur lång tid det skulle ta att virka en sådan där katt för någon som virkar jätteofta". Tja, vad ska man svara på det? ;-) I ärlighetens namn har jag ägnat mig åt en hel del annat emellan så jag förstår om han tycker det dröjt länge. Jag använde dubbelt garn den här gången och jag tycker faktiskt att den ser något lite mera kattlik ut, men helt nöjd är jag inte. Jag kommer dock att virka ännu en eftersom även H beställt en egen kattunge. Kanske justerar jag lite något på den.
Jag har virkat lite denna veckan - det blev en liten vit kattunge som barnen döpte till Misse. Misse är bara en dag gammal, men har redan flyttat och adopterats av lilla H. Hon såg genast att det var en "Sss", det var bara kattmamman som tvekade om slutresultatet verkligen var en katt eller en korsning mellan tax, gris och råtta....
Jag bjuder även på lite bilder där lilla H har sin "Skrållanklänning" på. Till klänningen har jag även sytt en liten sjalett, men den åkte av fortare än kvickt. H tyckte istället att fasters virkade väska passade bra som huvudbonad ;-) Ja, som synes passade klänningen- hon har t.om. lite växtmån.
I helgen har det varit fotbollsskola för hela familjen, killarna har spelat, pappan tränat och mamman hjälpt till med matlagning och lite annat. Bl.a. stod jag och två andra mammor och strök 24 tröjor som barnen själva designat- jättefina! Men vilket jobb, tur att jag inte var ensam! Inför detta kände jag att min gamla trotjänare - strykbrädan - förtjänade en uppfräschning. Den har ju trots allt hängt med sedan jag flyttade hemifrån för ett antal år sen. Nu efter ca 12 års(!) användande såg överdraget allt annat än fräscht ut....
Ett nytt tyg behövdes helt klart och när jag ändå var igång passade jag på att lägga lite "alumellanlägg" under, alltså sådant där som är metallöverdraget på ena sidan. Hade en bit liggandes hemma, men när jag mätte visade det sig att jag skulle behöva skarva. Inte så kul, så när jag ädå var i sybehörsaffären i annat ärende tänkte jag passa på att köpa en ny bit. Men se, hon hade faktiskt inte sådant mellanlägg - så snopet eftersom sybehörsaffären verkligen är välsorterad annars... Det blev helt enkelt till att skarva den bit jag hade hemma. Tyget till överdraget hade jag också liggandes här hemma, har för mig att det är inköpt för något år sen på Panduro.
När jag började dra bort det gamla tyget som var fäst med lim på undersidan funderade jag ett tag över varför det inte var fäst med häftklamrar, men det kom jag ganska snart underfund med. När jag lyfte upp skumgummit som låg under tyget så följde ungefär ett ton sågspån med :-( Bäst att limma även denna gång bestämde jag och använde mig utav Stoff & Stils limlack- funkade perfekt! En ganska stor flaska visserligen, men då behöver man ju inte vara rädd för att det ska ta slut mitt under pågående projekt ( vilket annars händer då och då här hemma). Summasumarum - en strykbräda som är fräsch och gör mig glad när jag stryker och allt material fanns redan hemma så jag kunde tömma av lite till på förråden ;-)
Den här klänningen har funnits i mina tankar länge nu utan att jag kommit till skott, men så i söndags kväll när jag kom hem från jobbet började jag rita upp mönstret och igår kväll blev den klar. Ovanligt snabbt för att vara jag och närmast rekord med tanke på produktionstakten denna vår.
Mönstret till klänningen kommer från en av Hobbybibliotekets böcker, nämligen "Sköna baby- och småbarnskläder" och påminner mig om de klänningar lilla Skrållan bar i Saltkråkanfilmerna, således en "Skrållanklänning". Det är ett "rita-själv-efter-rutmönster" , vilket är en av anledningarna till att det dröjt så länge - jag har helt enkelt för dåligt tålamod för att sitta och räkna rutor och dra streck mellan prickar - snabbt och lätt är mer min melodi. Nåväl, jag ritade upp några hållpunkter och sen gjorde jag lite som jag själv tyckte, så man kan nästan säga att det är mitt eget mönster, iaf min egen version av mönstret. Den som minns Saltkråkanfilmerna minns säkert också hur korta klänningar och kjolar var då. Jag tyckte att klänningen kunde få gå ner över knäna(bra skydd mot den starka solen) och förlängde kjoldelen i två olika omgångar under mönsterkonstruktionen, vi får väl se hur den ser ut på lilla "Snottan" (hennes mamma kallar henne så :-D). Skulle den var för lång går det ju alltid att åtgärda.
Från början hade jag tänkt att "Snottan" skulle ha fått sin klänning när vi var och hälsade på under gårdagen, men det blev inte riktigt så när pojkarna plötsligt visade mer intresse för vad mamma höll på med nere i syrummet än vad som visades på morgontv. Nåja, de fick så klart hjälpa till att gasa och sedan välja matchande knappar i sybehörsaffären - så söta små blommor - L såg dem direkt!
:-) : Roligt att jag äntligen kom till skott, även om det innebar att annat som redan var tillklippt prioterades ned ;-) Tyget gör mig så glad! Riktigt soligt och somrigt! Å knapparna passar perfekt till.
:-( : Lilla "Snottan" fick feber under tiden vi var där, stackars liten! Att jag inte hann sy klart klänningen på morgonen som jag tänkt. Sen blev väl inte knapphålen helt perfekta, men det får jag väl ha överseende med den här gången.
???: Som alltid när man syr till andras barn - kommer den verkligen att passa? Och gillar barnet/ föräldrarna det man sytt?
35-årig mamma o fru. Jobbar inom handikappomsorgen. Har ett ständigt behov av att vara kreativ: sy, virka, måla, göra smycken och papperspyssel. Gillar även att gå på loppis
