Som jag skrev i förra inlägget är habegäret av nytt tyg stort just nu. Men jag har på tok för mycket tyg redan som det är så för att jag inte ska falla för frestelsen så har jag gått med i Kajas De-stash utmaning. Det innebär att jag INTE ska köpa något nytt till sömnaden under februari månad. Utan enbart sy/pyssla med det som redan finns hemma. Lätt som en plätt? Nja, vi får väl se. Jag har tänkt besöka lite loppisar i helgen och då kan det ju bli svårt att inte köpa något. Kan man köpa lite tyg nu innan januari är slut, då köper man ju iaf inget i februari ;-) Nä, jag ska inte fuska jag lovar.
...han får mamman sy nya byxor åt. Inga och inga förresten. Lillebror har massor av byxor, men de flesta är jeans. Mjuka byxor lyste med sin frånvaro i garderoben efter mammans utrensning där. Och så kan det ju inte få vara. Egentligen var jag sugen på att beställa lite härligt mönstrad velour från Jny Design, men bet ihop och ignorerade habegäret. Vid inventering av det egna tyglagret hittade jag bitar av både grå velour och sweatshirt som jag beslutade att använda mig av. Jag utgick från grundmönstret i Ottobre 4/2011. Sedan har jag lagt till fickor och band för att få personliga och lite färggladare byxor som ändå går enkelt att kombinera med olika tröjor.
Sweatshirtbyxorna valde jag att kombinera med koboltblå muddar och ett turkosmönstrat band. Först hade jag tänkt mig att bara sy fuskfickor med mudden mellan de två tyglagren. Men som vanligt hinner jag ändra mig under arbetets gång och det blev riktiga fickor som stickades till byxan med smal täcksöm. Midjemudden och benmuddarna stickades ned med vanlig raksöm. Dekorationsbandet med små fotbollar och texten sport syddes fast med raksöm på bakbyxan ungefär 2 cm från sidsömmen. Bandet, som gör storebrorsorna gröna av avund, används också som knytband i midjemudden.
Velourbyxan kombinerade jag med ärtgröna och turkosa detaljer. Hmm, jag är visst ganska svag för turkos. Fickhålen gjorde jag lite rundare och placerade längre ned på byxbenet än på sweatisarna. Själva fickpåsen klippte jag till på frihand i det turkosa kanintyget från Jny Design. Undra om det är någon mer än jag som fortfarande har något kvar av det tyget? Det kom ju för flera, flera år sedan - först det oranga och sedan kom flera andra färgställningar. Precis lagom när jag hade fått hem det turkosa bestämde sig mina stora killar för att de inte gillade det längre och så blev det liggande. Hoppas att jag kan få till en tröja i tyget till lillebror snart.
Fickan och mudden i ficköppningen stickades fast med avig täcksöm. Det blev så snyggt med den aviga täcksömmen att jag var tvungen att sy bakfickor också. Jag vek inte in någon sömsmån på fickorna utan sydde bara runt om och klippte sedan bort överflödigt tyg utanför sömmen. Lätt som en plätt, varför har jag inte gjort det förut? Jag hade lite funderingar på vad jag skulle ha för färg på knytbandet i midjan. Turkost hade varit snyggt, men tyvärr stämde nyansen på mudden jag hade hemma inte helt överens med det turkosa i kanintyget. Det fick bli grått istället helt enkelt.
Material: bitar av grå sweatshirt och velour, ärtgrön och koboltblå mudd samt turkos band med fotbollar- allt från Stoff & Stil. Småbitar av det turkosa kanintyget från Jny Design.
Mönster: City Mouse från Ottobre Design 4/2011 stl 92. Fickorna ritade jag själv.
Bäst: Färgkombinationerna som lyser upp de grå byxtygerna. Gillar särskilt kombinationen kanintyg och ärtgrön mudd. Kanske något att tänka på till tröjan. Att den omvända täcksömmen blev så bra på velourbyxan.
Sämst: Att lillebror vägrade ta på sig byxorna på flera dagar. Han hävdade bestämt att de var för små och skulle till lillkusin A som hans andra urvuxna byxor. Att jag hade lite väl bråttom när jag klippte till fickorna i kanintyget och mönsterpassningen inte blev helt ok. Och så krånglar fortfarande Ove - han fullkomligen äter nålar. Lite, lite bättre blir det med de kraftigare nålarna, men då är jag ju rädd att de ska slå hål på tyget...
Lillebror har blivit en stor kille plötsligt, helt utan jag märkt något. En stor kille som går på pottan eller toaletten. Här hemma har han sprungit runt i storebrödernas gamla kallingar ett tag nu, med mestadels gott resultat. Idag har han för första gången varit utan blöja utanför hemmet. Han totalvägrade att ta på blöjan när vi skulle åka på kusinens kalas, så han fick åka hela vägen dit, ca 30-35 minuter, i bilen i bara kalsonger och byxor. Till råga på allt vägrade han också att kissa innan vi åkte, men han fixade det! Pappan var megastolt över lillebror och berättade för alla på kalaset som ville lyssna (och även de som kanske inte ville det ;-) hur duktig hans lille son var. Lillebror var torr under hela kalaset, undantaget en skvätt saft som råkade hamna på jeansen, och fick åka hem i samma kallingar och byxor som han kom dit i.
Lite som belöning sydde jag par kallingar till honom i kväll. Elefanttyget har han valt själv, när vi var nere i syrummet i helgen för att leta efter något fint tyg att ha som byxficka. Vi hittade en liten snutt elefanttyg och det bar han omkring på och låtsasklippte i hela dagen. Modellen ska fodras i grenen, men jag valde att även fodra den främre kilen. Kanske kan det förhindra några droppars läckage. Inuti midjemudden ska det egentligen vara resår, men den struntade jag i. Istället körde jag med Stoff & Stils fasta stretchjersey, som jag tycker brukar hålla formen riktigt bra. Tanken är att det ska vara lite mjukare och bekvämare med bara mudden, men vi får se hur det fungerar när lillebror får dem på.
Jag har haft en del trubbel med min käre Ove på sistone. Vänster overlocknål bryts av om jag är oförsiktig och i helgen har jag smällt tre! nålar. Nu protesterade han vilt när vi skulle över de tjocka skarvarna och det hela slutade med att jag fållade benen med tvillingnål på Emman. Varför gör Ove så mot mig, är det månne dags för honom att åka på vilohem igen?
Inte mycket sydda julklappar i år; det blev faktiskt bara två stycken. Det var barnens yngsta kusiner som fick varsitt par mjuka byxor.
Till lillebror i familjen sydde jag velourbyxor i stl 86 i en koboltblå nyans med matchande randiga muddar. Förenklad modell efter samma mönster som dessa och dessa byxor. Ytterbensömmen stickades ned med en avig trippel täcksöm i samma nyans som byxan. Jag övervägde först att använda tråd i en avvikande färg, men beslöt mig sedan för ett renare uttryck. Gillar verkligen velouren och matchningen med den randiga mudden- måste se om jag inte kan sy ett par även till lillebror i den här familjen.
Till storasyster sydde jag byxor i stl 110 och använde mig av en auberginefärgad flossad sweatshirt, som är varmt och skönt den här årstiden. Här ville jag sy lite tjejigare byxor och valet föll på Ruusunnuppu leggings ur Ottobre 1/2010. Byxbenen består av ett enda stycke som delvis är delat nedtill i ytterbenet, där själva rynket sys. Till rosetterna valde jag ett vinrött organzaband.
35-årig mamma o fru. Jobbar inom handikappomsorgen. Har ett ständigt behov av att vara kreativ: sy, virka, måla, göra smycken och papperspyssel. Gillar även att gå på loppis
