Normalt sett handlar ju gardinsömnad bara om lite strykande och ett par raksömmar. Men ibland när jag får en idé i huvudet så går det inte att få ut den utan att den förverkligas. Som när jag kom på att jag ville matcha tapetbården i lillebrors rum med en gardin. På bården är det olika traktorer och bilar som kör på gräskullar och att hitta exakt ett sådant tyg förstod jag ju skulle bli svårt... Men jag hittade INGET fordonstyg alls som jag gillade. Vad gör jag då? Ger upp och hittar ett annat tyg som jag kan stå ut med? Nej, jag bestämmer mig för att sy en egen traktorgardin. På himmelsblå lakansväv har jag applicerat en lång rad gräskullar av ett smårutigt grönt bomullstyg. På kullarna har jag sytt fast traktorer från ett tyg som var för glesvävt och för liten bit för att räcka till någon gardin. Istället för att sy kanal i tyget för gardinstången sydde jag fast en slags kanalband som jag köpt i den lokala sybehörsaffären. Det ger både stadga åt tyget och gör att man enklare kan justera vecken som man vill. Vågar inte tänka på hur många timmar jag lagt på gardinen, men ett antal kvällar är det iaf. Galet! Fast lillebror tyckte genast om sin nya gardin: " Fiin, mamma!" Det var ju bra betyg med tanke på att han faktiskt inte fyllt två än och inte borde bry sig om gardiner än.

Lite extra galet kändes det ju när jag förra veckan var på Stoff & Stil och såg att de fått in flera nya jättefina bomullstyger med bilar och en med flygplan på som hade blivit hur fina som helst som gardin. De fick dock inte följa med hem utan istället blev det bl.a. en bit av det nya bomullstyget med djur i träd, en pyttebit turkosblå fleece med stjärnor som också var nyinkommet och otroligt nog också en rätt stor bit jersey med ansikten i lila toner. Det fanns mycket annat nytt på hyllorna som lockade och mer höll på att packas upp så jag ser fram emot hösten och förhoppningsvis lite mer sytid/ -lust.