Mormors gamla finduk hade fått ett par kaffefläckar och en och annan oidentifierbar fläck och skulle knappast användas mer - som duk - men tillsammans med lite annat smått och gott i mina gömmor förvandlades den till två nya plagg.
Först en topp till mig själv. Mönster till livdelen kommer från Ottobre woman vårnumret. Jag hade inget passande tyg att kanta med, men lite färdig blå snedslå som blivit över från något tidigare projekt fick duga. Tyvärr hade jag inte kantband nog så det räckte att kanta nederdelen, utan den fick vara som den var med rullsömmen från duken. Under bysten tänkte jag smock - som klänningsversionen- valde blå tråd på översidan. Här började det krångla REJÄLT. Inte själva sömnaden, onej, det gick som smort, men resårtråden ville inte dra ihop sig. Provade att ånga som det står i beskrivningen att man ska göra för att smocken ska dra ihop sig, men nej det funkade inte. Provade med svärmors strykjärn också för säkerhets skull eftersom mitt är ganska kasst. Det hela slutade med att jag fick sprätta knutarna jag gjort och för hand dra resåren till rätt rynk, tråd för tråd. Ganska irriterande... När överdel och kjoldel var sammanfogade var det enda som fattades den dolda dragkedjan, men någon sådan hade jag inte hemma i rätt längd eller färg heller för den delen. Det blev till att göra ett frånsteg från den tänkta ta-vad-du-har-grejen och köpa en i sybehörsaffären, men tekniskt sett är det ju inte augusti ännu... Inte förrän jag provade den färdiga toppen insåg jag mitt misstag - omlottdelen var lite väl djup och vidden i den korta nederdelen fick mig närmast att se ut som en gravid Dolly Parton under åttiotalets glansdagar. Provade att vika bort en del av vidden fram, men tyckte inte att det heller blev bra. Hade ju tänkt ha toppen på kräftskivan i helgen, men nu får vi se..
Raskt satte jag igång att rita och klippa ett nytt mönster till en annan topp i en stuv trikå, men när jag klippt till tyget kom jag på att jag nog måste vara världens sämsta faster som ännu inte sytt en enda klänning till lilla H. Sagt och gjort, lite rester från duken, de små bitarna snedslå som ännu fanns kvar och lite smal resår - voilá- en sval klänning till lilltjejen!
Mönstret kommer från en gammal handarbetstidning. Började med att kanta nederkanten på fram- och bakstycke med snedslå. Därefter vek jag in sömsmånen i armhålet på framstycket och sydde med blå tråd en dekorsöm där. Vek ned dubbelt och gjorde en kanal för knytbandet runt halsen. Lite smal resår i en tunnel upptill på bakstycket gör att det sitter uppe. Slutligen sydde jag sidosömmarna, vek den allra sista biten snedslå i den blå nyansen fyrdubbel och sydde en stickning i ytterkanten. Trädde bandet genom tunneln framtill och knöt en knut i varje ände för att förhindra att knytbandet åker genom tunneln så lätt. Nu till det svåraste momentet - väntan och nervositeten för att se om den passar.
I helgen har det varit extremt varmt och soligt här men jag är inte den som klagar på sommarvärmen efter förra årets trista sommar. Men sol och värme kräver att små huvuden och öron skyddas lite extra. H & L hade ju visserligen sina "apotekshattar" från förra året som fortfarande passade men det kan vara bra att ha flera att byta med.
I Ottobre fanns inget bra mönster på killhattar att uppbringa- stor besvikelse. Men så hittade jag ett mönster ur Allt om Handarbete från förra sommaren. Hatten består av en rund kulle och så flera rundlar runt om som byggs på. Ett somrigt tyg valdes- Ikeaflodisarna i lime- älskar det! Som fodertyg ännu en liten bit av mormors underlakan (det var stort och jag har snålat så inga spillbitar har försvunnit). Sömnaden gick som på räls- ingen träff med herr Sprättare här inte! Det som drog ut lite på tiden var det fina vädret som gjorde att jag inte alls hade någon sylusta.
Här ligger hattarna mitt i bland smultron och jordgubbar i full blom. Bilden är dessutom tagen lite i nio på söndagskvällen och det är fortfarande ljust ute. Våren har verkligen gått raskt framåt, man hinner liksom inte med i svängarna. Den observanta ser mitt fatala misstag: två av "ringarna" runt kullen har flodisar som är upp-och-nedvända. Irriterande, men jag bestämde mig för att dessa hattar fick bli provexemplar- för det lär behövas fler om vädret håller i sig.
Här poserar H i sin hatt före dagis igår morse. Jag tycker hatten blev bra storleksmässigt- den är inte för liten men sitter heller inte för löst på och riskerar att ramla av i lekens vilda framfart. Brättet skyddar öronen och lite av nästippen från stark sol.
H & L har bytt avdelning på dagis för en kort tid sen och personalen på den nya avdelningen är verkligen givmilda med sina vänliga kommentarer om killarnas nya kläder. Igår när jag hämtade frågade den ena var jag köpt de fina solhattarna, inte kunde jag väl ha sytt dem- de såg så proffsigt sydda ut! Kul med uppskattningen särskilt som jag fortfarande grämer mig för det upp-och-ned-vända.
På sista tiden har jag haft dåligt med tid att sy. Först var barnen sjuka - L först och när han var på bättringsvägen så H - och sen blev jag smittad... Nu är vi dock friska och krya igen men jag har istället en omfattande skrivning i geriatrik på måndag - 50 sidor egenproducerat material att plöja och sen lite annat :-) Så ni som tittar in här ofta får lov att ha lite överseende med mig nu fram tills nästa vecka iaf.
Under vår sjukdomsperiod började jag sy på långshorts med känguruficka fram att ha "bra-att-ha-grejor" i till killarna. Det gick långsamt framåt, en söm då och en då när tid och ork infann sig. Dessa shortsen är sydda efter mönster ur en av Kreativa Kvinnors allra första tidningar och jag ville egentligen sy dem genast när jag köpte tidningen för ca 1 år sen. Nu är jag glad att jag väntade för beskrivningen hade en del att önska - tur att man börjar få lite rutin på turordningen för den stämde inte alls. Jag sydde som vanligt alla detaljer först - fickor och ficklock och sydde på bakfickan och ficklocket innan jag påbörjade övrig ihopsömnad. Nertill på byxbenen är ingen vanlig byxfåll utan istället formade infodringar för att benavsluten ska få sin rätta runda form - ) på frambyxan och ( på bakbyxan. En ganska rolig detalj tycker jag!
Det syns inte så väl på bilden men när jag kom till fastsättningen av kängurufickan nr 2 tog den limefärgade jeanstråden slut :-( Den var införskaffad på Stoff & Stil så jag kunde inte bara åka in till "stan" och införskaffa mer. Att vänta med att sy klart byxorna tills jag varit där nere är ett riskfyllt projekt eftersom de då riskerar att bli liggandes som UFO. Det blev till att avsluta byxorna med tråd i annan färg. Ena byxan fick klarorgange stickningar på känguruficka och linning, den andra byxan färdades med en beige stickning i linningen. Jag får väl köpa mera limefärgad jeanstråd när jag är där näst och sprätta och sy om.
Här en bild på byxorna bakifrån och bakficka med ficklock. Jag har ännu inte satt någon knäppning på fickan och vet faktiskt inte om jag ska göra det heller. Jag tycker det är ganska snyggt utan. På bilden syns även infodringarna och nederkanternas runda former.
Tyget till byxorna är en kraftig denim med "räfflor" köpt från Allt om Handarbete och ett sånt där impulsköp "kan-vara-bra-att-ha-hemma"- tyg. Mannens (numera stående) kommentar om byxorna och tyget var " De är säkert jättebra sydda, men jag gillar inte tyget". Båda killarna gillar dock sina långshorts och då spelar mannens åsikt mindre roll.
Till påsk sydde jag en hätta till lilla H i kanintyget. Den här omlottjackan har jag tänkt att hon kan ha att matcha med. Pratade med mamma M om fodrat respektive ofodrat och hon tyckte liksom jag att ofodrat var bäst.
Mönstret är taget ur Sy kläder till babyn av Susanne Wehlitz och i storlek 62-68 (3 månader). Är lite nervös för att jackan ska vara för liten för H växer så det knakar och använder redan stl 68 i köpekläder. Tyvärr hade jag redan klippt till jackan när jag pratade med H:s mamma. Symönster brukar dock vara väldigt stora i storlekarna och min förhoppning är att även Wehlitz mönster är så. Boken innehåller grundmönster till tröja, byxor, jacka m.m. i storlek 62-68. För att sy större storlekar klipper man isär mönstret (enligt markering) och lägger mönsterdelarna med ½ eller 1 cm mellanrum. Enkla mönster som varieras i fråga om materialval och dekoration. Enkla steg för steg beskrivningar gör boken till en "nybörjarbok".
Till omlottjackan har jag valt brun polarfleece från Stoff & Stil. Arbetsordning enligt följande: axelsömmar, sy i ärmarna, ärm- och sidosöm och slutligen sy fast sjalkragen. Jackan kantades sedan runt om med zigzag för en fint böljande effekt. Det enda som återstår är knäppning av något slag (är bara ihopnålad på bilden), tror att det blir till att besöka den lokala sybehörsaffären under veckan.
Jag har tre namnsdagar att fira imorgon (fyra om man räknar brorsan). Två av namnsdagsbarnen får t-shirts med kanintryck (undrar just hur U skulle klä i kanintryck? ;-), den tredje får en tidning om flugfiske.
Mönstret till t-shirtsen är taget ur Ottobre 2-2204 (samma nummer som sommarskjortorna) och väldigt enkelt. Om inte allt som kan krabba gör det förstås... Nåja, nu är de äntligen klara identiska sånär som på stickningen i halsringningen. Lite svårt att se på bilden kanske. På den ena körde jag en nål i mudden och den andra båda nålarna i tröjtyget. Jag vet inte riktigt vilket jag gillar bäst, får se när de kommer på sen. Till mudden har jag tagit till lite extra för att tröjorna ska vara lätta att ta av och på, ser bra ut nu, hoppas att den inte töjer sig för mycket och blir sladdrig.
Ibland tycker jag att det kan vara svårt att få fållarna helt raka och jämna, men nu tror jag att jag har kommit på ett bra sätt. Först vänder jag plagget ut och in och lägger det plant. Sen viker jag upp fållen runt om och kontrollerar att den ser rak ut innan jag stryker över alla fyra tyglager samtidigt. Därefter viker jag upp fållen igen och klipper jack i sidosömsmånen ända ner till sömmen precis där vecket är. De bägge sömsmånerna viker jag nu åt olika håll och pressar på fållen en gång till. Sist vänder jag plagget till rätan igen och kontrollerar en sista gång att fållen ser rak ut.
Jag har märkt att tygåtgången som står i ett mönster oftast inte stämmer, utan att man kan om man pusslar lite få ut mönsterdelarna på en mindre tygmängd än angivet. Sen gäller det förstås att om man syr två likadana plagg, vilket jag ju oftast gör, kan man oftast också räkna med något mindre tygåtgång än den dubbla.
Jag ville sy fleecejackor åt H & L att ha framåt våren. Enligt mönstret från Allt om Handarbete skulle det gå åt 90 cm fleece * 2 alltså 1,80 m. Jag hade en bit koksfärgad polarfleece liggandes inköpt på Stoff & Stil för knappa 40 kronor, men den var bara 155 cm. Dessutom var den mönstrad och det krävdes mönsterpassning för att det skulle bli snyggt. Jag ritade av mönsterdelarna och provlade ut dem på tyget. Det visade sig möjligt, men jag var tvungen att ha tyget enkelt, och dessutom pussla en hel del för att få mönsterpassningen att stämma. Jag tycker att jag lyckades rätt bra.
Tyvärr hade jag inga blixtlås hemma när jag började sy, så jag kunde inte färda jackorna i ett svep, men införskaffade två på S&S för 25:-(!!!) stycket. Hur kan de sälja dem så billigt? I går kväll var mannen iväg i Örebro så jag fick vänta tills jag lagt barnen innan jag kunde sy i dragkedjor och fålla samt sy fast innerkragen för hand. Det hann bli rätt sent...*gäsp* Symärkena är återvunna från killarnas gamla byxor och passade bra på jackorna. Den sena timmen var värt det (som vanligt) när killarna blev så här fina och glada till dagis.
Ja, just det för att återknyta till matematiktråden igen. Jackorna kostade alltså totalt 37+ 50 = 87 kronor + lite tråd och tid vid symaskinen. Det tycker jag är billigt för två jackor!
Har haft en bit brun velour liggandes sen i höstas, tänkt att bli byxor till mina killar. Har äntligen satt saxen i den och klippte samtidigt ett par byxor även till lilla H. Babybyxorna är färdiga och "avhämtade" sen länge, men av någon anledning blev de andra två paren liggande osydda. Har satt igång nu och är väl i princip nästan färdig, bara muddar och midjeresår återstår. Lilla Hs velourisar är sydda efter samma mönster som de cerisa babybyxorna och eftersom Ottobre har så stora storlekar behövde jag inte ens byta storlek utan bara lägga till för sömsmånen den här gången. Allt gick snabbt och smärtfritt och denna gången gjorde jag muddarna ca 2 cm vidare och kunde på så vis kränga mudd och byxa över friarmen. Kom för övrigt på när jag sydde dessa att jag till midjeresåren ofta använder mig av den teknik som Josefin tipsade om när jag stötte på problem med mudden på de cerisa byxorna. Jag blev mycket nöjd med byxorna denna gång. Brun velour och mörk brun mudd från Stoff&Stil (ja, det var bland annat till dessa byxor som jag jagade brun muddväv över halva södra Sverige)
