Förra veckan började skolan igen för de två stora killarna och det innebar ett återtåg till vardagsrutinerna. Visst har det varit roligt att hela familjen varit lediga några veckor tillsammans (pappan har ju förstås jobbat en del) men jag måste erkänna att åtminstone jag tycker att det är skönt att den grå vardagen är här. Jag har svårt för att bara "vara"; alltså att göra ingenting. Det kliar i hela kroppen på mig och jag blir ofta frustrerad över att "ingenting" blir gjort. Men ledigheten har inneburit att jag kunnat sitta lite extra vid symaskinerna, bl.a. har jag sytt en toilé (eller hur det nu stavas) på lille As dopklänning. Sen har jag även sytt ett par mjukisar av mjuk och skön velour till H att ha till skolan under overall eller termobyxor.

 Jag ville prova om mitt eget byxmönster "Emilbyxa" skulle kunna fungera även till mjuka byxor så därför blev det inte dubbelt upp den här gången. Eftersom mönstret har väl tilltagen vidd valde jag att klippa utan extra sömsmåner. Jag uteslöt också alla fickor, men däremot behöll jag besparingen på bakbyxan. När jag sydde ihop midjemudden lämnade jag en öppning i mittbaksömmen på insidan av byxan så det är enkelt att trä i resåren. Öppningen kan man sedan sy igen för hand eller lämna öppen  så att om man vid senare tillfälle skulle behöva justera längden eller byta resår går det superenkelt.

Apropå mudden så innebar den en del avigheter för mig denna gång. Jag är van vid Stoff & Stils muddväv som ju är ganska medgörlig och stretchar bra, men denna gången kom muddväven från Gittes eftersom jag köpte matchande mudd samtidigt som jag köpte velouren. Denna muddväv var mycket stadigare och stretchade betydligt mindre vilket jag märkte när jag skulle sy benmudden. Jag klippte först två benmuddar som var på tok för smala för att kunna sträckas till benslutens vidd så de fick kasseras och nya bredare muddar klippas och sys. Nåja, det var ju ett misstag som var enkelt korrigerat, men L väntar än på sina och får fortsätta att göra så tills efter dopet nästa vecka.