För mig ska tekniken bara fungera. Alltså det finns inget som irriterar mig mer än när datorn, symaskinen eller vad det nu är inte gör som jag vill. Just nu är min overlock och jag inte alls överens. Är allvarligt sugen på att göra mig av med henne - slänga eller sälja... Fast sälja henne har jag nog inte samvete till. Vad är det nu som har hänt?

Jo, för lite mer än en månad sen så hade jag overlocken på reparation för att det inte gick att sy, det tog helt enkelt stopp någonstans, kändes som om något var i vägen. Sedan reparationen har hon stått i syrummet; jag haft fullt upp med annat så jag har tyvärr inte hunnit använda henne förrän häromdagen. Jag tänkte att jag äntligen skulle kanta hängselbyxorna jag höll på med när maskinen gick sönder. Jag tar väck testlapparna som reparatören lämnat med och byter ut trådändarna mot trådrullar i rätt nyans och trycker till på gasen. Genast hör jag att det inte låter rätt och släpper gasen igen. Försöker vrida på handhjulet, men det är låst. IGEN! Exakt samma fel som förra gången! Krånglar bort byxan igen och konstaterar besviket att de inte blir färdiga den här gången heller...







De här byxorna och vantarna är som ni förstår av ovanstående inte helt nysydda, men tidigare obloggade. De kom till för att de blå virkade sovvantarna var borta en dag. I ett skåp låg en rätt stor bit brun fleece som blivit över från tidigare och varma byxor behövs ju alltid under vintern. Samtidigt passade jag på att prova Lennartssons (Sy kläder av mjuka tyger) byxmönster. Det är smalare än Ottobres mönster och passar A nu när han sprungit bort en del av babyhullet. Som dekoration fick ena byxbenet en liten bakficka fastsydd med våffelsöm och på den har jag sytt fast ett märke med "Bärgarn" som jag tyckte stämde bra överens färgmässigt med byxan. Muddarna förlänger användningstiden. Vantarna klippte jag till på frihand och sydde på muddar. Enkelt och bra!